Monolog

Fina diskussioner såhär på kvällskvisten:

Jag: Lisa, gå och lägg dig..!
Jag: Oj, är klockan så mycket!?
Jag: Jag måste gå och lägga mig...
Jag: NU!
Jag: Okey, okey... Bli inte sur nu. Jag ska gå och lägga mig...
Jag: Men mitt pucko, sitt inte här och diskutera med mig själv. Håkan saknar mig i sängen.
Jag: Håkan sover.
Jag: Det borde jag också göra.
Jag: Hmmm. Jag har rätt. Jag borde verkligen sova.

God natt, bloggosfären.

Ghosts



Jag kanske råkade göra ett gäng husspöken.

Idoler?!



Hahahaha.
Jag lyssnar på kvällens Idolresumé.
Det låter förjävligt.
Helt ärligt, de är riktigt kassa.
Jag är inte särskilt bra på att sjunga, men då ställer jag inte upp i en tävling baserad på sång heller.

Varför kan ingen hindra kidsen från att göra bort sig totalt i nationell television!? Det kan ju onekligen vara bra för deras sköra självförtroende, det enda man får höra efter varje jävla utröstning är att ångesten och tårarna flödar, och att whoever bröt ihop efter programmet och att fel låt vann.




Snälla, skona mig..!

Speaking of which...


På tal om tid, så har jag veckans enda sovmorgon i morgon.
Jag ska sova huuur lääänge som heeeelst.

Och när jag vaknar av utmattning för att jag inte orkar sova längre, ska jag trolla fram en kopp te och släpa med datorn till sängen och ligga och morna mig med detta förtjusande sällskap.
Egotid är väldigt underskattad kvalitetstid.


Konsten att vara sen


Jag skulle utan större ansträgning kunna vara en högkvalificerad kandidat till Nobelpriset i förseningar.

Det är inte det att jag vill vara sen, jag planerar inte att komma sent (vid närmare eftertanke planerar jag nog inte alls...), jag ser inte mig själv som varken dryg eller långsam och jag kan bli fruktansvärt irriterad på andra som kommer försent.
Vad är det då som går fel?
Jag har en teori om att jag ser mig själv som en superkvinna, med förmågan att göra ungefär åttahundra saker samtidigt. Det skulle kunna förklara varför jag tror att jag utan några som helst problem hinner sluka två tekakor, klä på mig, borsta tänderna och kissa (samtidigt), sminka mig, ha en diskussion med håret, få på mig skorna, jackan och slänga väskan över armen, ta hissen ner och gå över torget för att hinna med att sätta mig på min favoritplats på bussen - allt detta på hela åtta minuter.
Nu hann jag visserligen inte med bussen, men det insåg jag inte förrän jag stegade över torget med långa kliv och andan i halsen, optimistisk som bara jag kan vara.

Samma sak händer när jag inbillar mig att jag ska göra klart allt i stallet innan Håkan kommer och hämtar mig.
Jag kommer dit med en tydlig plan och vet precis vad jag ska göra: borsta, umgås, rida, mocka, vattna, göra i ordning hinkar och påsar och kramas med Norpan. Tror ni att det hittills har gått en enda gång som Håkan inte har behövt hjälpa till?
Kanske en enda gång, när jag tänker efter.
Men med tanke på att är ungefär 2,18 % av alla gånger så är det inte alls särskilt mycket att skryta med...





Kvalitetslerpyssel

Jag och Elli pysslade igår.
Kvalitetspyssel med lera, alltså kvalitetslerpyssel.
Jag var ute efter ett gäng monster, men det visade sig vara ganska avancerat att vara nybörjare med monsterambitioner, så blev två ormar, den lilla gröna strumpätaren, två spöken och ett extraliv istället. Extralivet blev dock så kopiöst misslyckat att jag valde att inte visa det på bild. (Extraliv ska nämligen ha hatt - inte hjälm, de ska inte heller se ut som förvånade tanter...)

Men titta så fina:


Världens bästa


Håkan, min Håkan.
Du är bäst, ingen protest!





Trots enorm trötthet (och en liiiten smula grinighet) kommer han och möter mig så att jag ska slippa gå hela vägen hem från Elli på egen hand, även om det är bara en promenad på enstaka minuter. Det gör mig alldeles varm och fluffig inbombords - och fylld av skuldkänslor.
Jag misstänker att jag kommer att få klia honom på ryggen halva natten som kompensation.
Det är det värt.

Pyssel is the grej

Elli vill pyssla.
Givetvis ställer jag upp, eftersom jag är en typisk uppställare.
(till skillnad från Elli the mighty sviker som skyr erotikmässor...)
Det ska pysslas med lera, ett hittills opysslat område för mig. Det ska bli oerhört intressant, mitt berömda tålamod kanske tar tillfället i akt och kryper fram? You never know. Jag vill i vilket fall som helst pyssla ihop ett par monster.
Men inte riktigt än...
Först och främst ska det slukas ett par smörgåsar. Mums!

Brilliant!

Jag är så jävla smart..!
Kolla bara så smart jag är:



It's about the socializations agents.
Det är helt sjukt vad smart jag är.

Morgonstund har...

...inte guld i mund, men däremot dålig andedräkt. Således har jag använt munskölj.
Vi inhandlade Listerine igår och jävlar i min själ vad det fräter. Det gör ont! Jag kommer få hål i mina kinder och en grön tunga om jag fortsätter med eländet, men å andra sidan kommer jag lukta mintigare än mintigast. Och ändamålen helgar medlen, vet ni väl?

För övrigt har jag redan lärt mig något nytt idag:
Hoc est corpus filioque hänsyftar till Jesus ord vid den sista måltiden ("Detta är kroppen och sonen"). Blev sedermera i folkmun "Hokus Pokus Filiokus". Så mycket för mystiska, hedniska trollformler...

Dessutom har jag alltid undrat vad Iuvenis et magnificus miles sum fidem mihi habens vitam persequor betyder.
Som jag misstänkt är det "Ung och stolt, jag är en krigare. Med tron på mig går livet vidare." Herregudars vad smart jag känner mig.

Inte så hångligt

Det blev inte så hångligt trots allt.
Vi krigade lite om vilken film vi skulle se, jag vägrade se fängelsefilmer och han vägrade se Narnia. Vi förhandlande oss fram till The Incredible Hulk.
Och här sitter jag i soffan.
All by my self.
Håkan sitter framför datorn och leker med sina vänner.
Ojoj, vilken hångelkväll det kunde ha blivit...

70!

Vi måste fira!
Min blogg ligger på 70:e plats på bloggtoppens humorbloggar.
Sida tre minsann.
Jag är så jävla rolig!

Pimpa din big one


Jag och Håkan har hångelkväll.
Vi pimpar våra big one's (min får lök, bacon, tomater, kryddor och lite ruccola på toppen) och ska slåss om en bra film.
Bra film för mig: Actionkomedi med lite looove, typ National Treasure, Mr & Mrs Smith, The whole nine yards.
Bra film för Håkan: Krig, fängelser, dokumentär eller vad som helst med Arnold.
Det brukar bli en hetsig strid som avslutas med långa kompromissförhandlingar.



För övrigt har dagen varit högst spännande.
Jag och Norpan skulle tävla, men det slutade med att Norpan fick tävla utan mig. Laget hade en halvtimmes superkris innan Lina Törling klev in, satt upp på min häst och deltog i laget istället för mig. Härligt med tjejer som ställer upp mot alla odds och i nödsituationer.
Natten har också varit spännande. Dix räddade mig ur min olycksaliga situation igår, tog med mig på tjejfest och sen vidare in på Nöjesfabriken. Oh, vilket drag. Sällan har jag haft så ont i min stackars fötter som när jag och Håkan ringlade hem runt tvåsnåret, men mina zebrapjucks är så snygga att det är värt smärtan.
Lätt.

Party?

You never know.





Mums

Idag har jag varit modig i köket.
Resultat:
Falafel
Sallad med huvudsallad, körsbärstomater, purjolök och matvete
Mangoraja

Oh my gosh och my golly miss Molly vad gott det blev!

Men smaaaaart, älskling

Håkan dammsuger.
Det är bra.
När han säger "Oj. Förlåååt!" är det inte bra.
-Vad har du gjort? undrar jag.
-Ingenting... säger han.
Ingenting? My ass.
Han har dammsugat min krukväxt. Min bästa krukväxt!
Med dammsugarens hjälp har min ena (och bästa! och största!) Hjärtan på tråd blivit... Tråd. Utan hjärtan.
Fantastiskt.

Jag suckade tungt och gick därifrån.
-Blogga inte! ropade han efter mig.
-Åh jo! ropade jag tillbaks.

Han har uppenbarligen inte en aning om hur svårt det är att vara en krukväxt i mitt hem. Jag är helt överlycklig över att jag har en orkidé som har blommat i flera månader, att jag inte har lyckats med varken att dränka eller torka ut de andra och att basilikan fortfarande lever. De har det svårt nog som det är, utan Håkans dammsugarattacker.

Inte vilken tant som helst

... utan världens kanske prydaste tant.
Jag pratar givetvis om Elli. Vem annars?

En gång om året är det erotikmässa på Nöjesfabriken. En gång om året kan alltså jag och alla mina perversa jämlikar gå ut, fira, svira och parta i vår naturliga miljö. (Snälla pappa och svärfar, inga hjärtinfarkter nu. Jag lovar att jag överdriver och är lite ironisk..!)

Jag tänkte gå dit, gilla läget, spana in den färgglada marknaden och betrakta min man och hans män på behörigt avstånd. Jag tänkte dessutom göra det med tanten som sällskap.
Hennes kommentar:
NEEEEEJ! Jag blig generad av bara tanken!!
Kul, Elli. Jättekul. Hysteriskt roligt.
Till min stora förvåning menade hon allvar. Vi talar alltså om en modern kvinna, i västvärlden, på 2000-talet som har lyckats missa hela grejen med den sexuella revolutionen. Hon har blundat och hållt för öronen sen sexualundervisningen i åttan. Erotikmässan för henne är antagligen en enda stor, naken och svettig orgie för sexgalningar och porrmissbrukare. Jag övervägde att förklara för henne att varken den lokala swingersklubben eller någon representant för porrindustrin är med bland utställarna, men chocken blockerade mig.
Jag var stum av förfäran över att en av mina bästa vänner är en pryd tant som sover heltäckande pyjamas och med händerna på täcket.
Min första tanke var:
Herregud, låt inte detta vara sanningens ord!
Min andra tanke var:
Jisses Amalia, hon menar allvar!
Min tredje tanke var:
Jag måste rädda henne.

Och ja, jag tänker släpa med henne. Bokstaligt talat och med våld om så krävs.
Jag ser det som en räddningsaktion.

Det kan tänkas att han laddar

Det kan även tänkas att det blir fest ikväll.
Men vad vet jag?




Wierd

Det känns helt stört.
Jag kan inte blogga.
Jag är uppenbarligen medvetslös.
Jag är för trött. Min hjärna har punka.
Eller så har den förvandlats till deg.

Tag mig sängen och gör mig till kung.

Herrejävlar vad här ska sovas.

Schlut och schleten

Damn.
Att ett nio timmars arbetspass kan göra så ont.
I huvudet.
Och i fötterna.
Jag är trött. Jättetrött.
Och i morgon?
I morgon ska jag jobba igen.




Work, sweet work.

WorkWork

Idag ska jag jobba.
Det ska bli spännande.

Väldigt spännande.

Sug

Okeys.
Suginlägget kommer i morgon.
Nu ska jag ta sikte på Håkan.
Han ligger i soffan, inte ett ont anades om vad som komma skall...

Mohahaha.

Saker som suger


Jag har laddat lite inför ett nytt inlägg om saker som suger...
Det känns lite som att jag är en gnällig kärring emellanåt. (Fråga min man... Haha) Hur som haver så överväger jag att göra en egen gnällkategori på bloggen, så att de läsare som behöver få vatten under sina gnällbroar och mer murbruk på sin klagomur får just vatten och murbruk.
Hmm.
Knepiga liknelser i alla ära...

Det får bli en kategori för gnäll, klag och saker som suger.

Stupid people!

Jag skulle vilja lägga till fem personer jag stör mig på på listan nedanför:

Tristanmargit
Abdulmiriam
Nikolainatalie
Vidarmona
Troyerica

Och alla andra jävla puckon som skriver saker som:
Nice site... Very cool design! Useful information. Go on! Good Site
I bookmarked this guestbook. Thank you for good job!
I am so happy that this site finally is back to maintain its peak position.
Geart site alot of good info that i couldnt find anywhere else thanx!

Era stackars, dumma jävlar.
Ni fick säkert tag på massor av riktigt jävla good info på min blogg, eftersom ni säkert talar och skriver utmärkt svenska. För att inte tala om hur roligt det är när ni kommenterar 18 månader gamla inlägg utan någon som helst relevans för artens överlevnad. Åh, herre min gud och morder jord - varför drabbas just jag av bloggosfärens största idiotelit?

Jag är utmanad

Monstret har utmanat mig.

5 saker i min frys
Broccoli, sparris, Håkans hambugare, glass och pytt i forehead

5 saker i min garderob
Fem miljarder plagg.

5 saker i min bil
Yl, gråt och eko. Min bil är död.

5 saker i min väska
Om det gick att hitta fem saker i min väska hade jag varit lycklig. Nu är det 785 andra saker i den, som alltid lyckas vara i vägen.

Jag utmanar... Dig!

Alkisar

Karlstad har världens bästa alkisar.
De delar med sig av sina erfarenheter, sin visdom och sin dåliga andedräkt - vare sig man vill eller inte. Härom kvällen när jag gick till Hemköp mötte jag en kvinna som samlade upp rökbara cigarettfimpar från trottoaren. Hon var trevlig, glad i hågen och barfota. Om jag hade haft ett cigarettpaket skulle hon ha fått det, lätt.

Igår, när jag hade köpt mina vita gardiner och väntade på bussen ute vid Bergvik hamnade jag mitt i en diskussion. Två alkisar stod och pratade om travhästar, pengar och ålder. Den ena av dem tittade på mig, pekade på sin kompanjon och sa med en sliskig stockhomsdialekt: "Han är en skön lirare."
-Jag är ingen skön lirare, sa hans vän, jag är en gammal alkis. Jag är tio år äldre än dig och jag kommer att dö tio år före dig.
-Ska vi slå vad? sa alkis nummer ett, troligtvis något förfärad över att han kanske skulle få tillbringa tio år av sitt liv utan alkis nummer två.
- Besök gärna min grav, lägg en kapsyl på stenen och säg "Här har du din gamla gubbjävel" om jag dör först. Det ser jag fram emot.
-Det kan du väl inte se fram emot!? Alkis nummer ett börjar bli upprörd.
-Joho, det kan jag. Och det gör jag!
Sen följer en stunds tystnad, sådär som tankar om döden ofta kräver.
-Fan. Jag har inga öl kvar... säger alkis nummer två sen.
-Du är så jävla slösaktig, grabben!
-Jag är ingen grabb! Jag är femton år äldre än dig..!
Och så var de igång igen.

Tea for me


It's a fine day

Ja jävlar.
Det är en riktigt fin dag idag.
Vad ska vi göra?






Vita gardiner, dear friends.

Eat

Det är härligt att komma hem.
Hem till värme och hångel och kuddar i soffan.
Speciellt härligt är den när man har cyklat i mörkret och kylan med knorrande mage.
Hem till maaat.
Och ungefär samtidigt som man öppnar kylskåpsdörren kommer verkligheten ikapp. Onda, onda verklighet. Jag drömde (än en gång) om pizza medan jag cyklade hem från stallet. Eller gött kött och broccoli, med mycket sås. Eller toast. Eller vad som helst, egentligen.
Mitt kylskåp sa, and this is a quote: "Fuck you!"

Det blev knäckebröd. Med färskost (tacosmak, och grekisk vitlök. Vad i hela friden är det för skillnad på vanlig vitlök och grekisk vitlök?). Och en kopp te.
Och när man tänker på det; Vad har en pizza som inte vanligt, tråkigt knäckebröd har?



(Åååh, smält ost, mumsmumstomatsås, kebabkött, såååås, lök i mängder och vitt, dödligt vetemjöl... Yyyl och gråååt!)

White

Gardinerna hänger där de ska.
Vita, ljuva och... vita gardiner.
De ser ut så här:



Håkan kommer nog bli helt till sig i trosorna av salighet när han kliver in genom dörren och ser att hallen är röjd och förnyad, vardagsrummet har fått sig prima gardiner, diskmaskinen är fully loaded och redo att plockas ur och att kattmöbeln har flyttat in i sovrummet, närmast hans sida av sängen.


Nu ska jag fjäska för Elli, innan hon skickar onda ögat på mig. (Hihihi!)
Sen ska jag köpa något. Jag vet inte vad, men något. Till hallen. Vår stackars, fula hall.
Först måste dock jag rädda musen från en plågsam död, kattskrället har satt sig på den...

Let's go go GO!

Om man skulle ta och slita sig från skärmen och gå ut på stan för att finna ett (eller två) par gardiner med potential kanske?

Eftersom jag inte har ätit frukost än kommer jag att se själva "gå på stan"-delen som motion. Prima motion dessutom! Jag kanske till om tar på mig mina gympaskor och överträffar mig själv i hurtighet..!

Vid närmare eftertanke gör jag nog inte alls det, eftersom de var så oerhört generösa igår och bjöd på en gigantisk skavsårsblåsa på min högra häl. Man tackar, man tackar. Det får bli mina favourite pair of shoes - de röda stövlarna- i stället. Åååh, som jag älskar dem. De kan vara mitt livs bästa kap, om man bortser från Hunken, givetvis...



Elli, om du är hemma och söker efter ljuset i tunneln idag (Hahaha, det gör du ju inte. Du kan säker inte ens se ljuset i tunneln, din blinda stackare! Hahaha!) så får du gärna göra mig sällskap.

Quality Time

Jag njuter av det bästa möjliga sällskap man kan ha en vanlig tisdagkväll:
En kopp te (grönt, skönt med mandarin och apelsin)
Jordgubbar (frystorkade och inbäddade i vit choklad)
Min hunk (Mannen i mitt liv, ni vet?)
Bra TV (eller nåt i den stilen)

Håkan ser på Prison Break, tredje säsongen. Jag är inte årets fan av den här serien, men vad gör man väl inte för husfriden... Tydligen är det ungefär så spännande som det kan bli, med tanke på de små tjuten av spänning och exaltering han ger ifrån sig med jämna mellanrum.
Haha! Han är en sån hårding.



Åh!
Äntligen.
Slut på Prison Break - Hello Heroes..!
I'm off to tv-land.

Princess

Det är lika bra att jag erkänner:
Jag är en obotligt romantisk tönt.
Under den här koola, roliga och självständiga ytan gömmer sig en vanligt, tråkig tjej som drömmer om evig kärlek, ömma kyssar, bröllopsklänningar och glada barn med tovigt hår.

Varje kväll jag och Håkan går och lägger oss blir jag ännu lite mer övertygad om att det är han. Han med stort H. Hunken, Håkan, Han. Och jag förstås. Han och jag.
Och det är lite överväldigande, så för enkelhetens skull väljer jag att leva i förnekelse.
Därför håller jag andan varje gång jag går förbi en guldsmed eller smyckesbutik, livrädd för att råka gå in i den och aldrig ta mig ut färifrån. Därför grinar jag varje gång jag ser en romantisk komedi, där de mot alla odds får varann till slut och kan leva lyckliga i alla sina dagar. Därför refererar jag till alla bekanta som skaffar barn och gifter sig som "naiva och så uppslukade av förälskelse att de helt har tappat verklighetsförankring". Därför skulle jag aldrig erkänna att jag drömmer om ett bröllop utomhus, i glada vänners lag och med massor av bubbel och jävligt god efterrätt.

Om Håkan någonsin skulle tänka att "Ja, det kan nog tänkas att Lisa är den kvinna jag är dömd att leva resten av mitt liv med, så det är väl bara att tacka och ta emot och hoppas att blir bättre i nästa. Jag kanske borde ta tag i mitt liv och tänka igenom möjligheterna för en romantisk förlovning innan det blir ett jävla tjat..." så skulle jag troligtvis svimma. Av förvåning. Sen skulle jag tro att det hela var ett skämt.
Inte för att han inte är romantisk. (För det är han... Ibland... Tror jag...)
Utan för att han helt enkelt inte gör sånt. (Tänker alltså. På mig, i vit klänning)
Om min pojkvän vore en karaktär i en Disneyfilm, så skulle det inte vara en av de snygga prinsarna som letar efter sin prinsessa i tusen år medans hon sover, ger henne en kyss, lovar henne att de ska leva lyckliga i alla sina dagar och friar till henne omedelbums. Åhnej. Håkan är mer som... Baloo. Han gillar läget och är nöjd med allt som livet ger.
Och jag?
Jag skulle väldigt gärna vilja vara prinsessa någon gång.
Speciellt en som är utvilad efter tusen år av skönhetssömn.


Walked


Sedär.
Exakt 10 låtar senare är jag hemma igen.

Svett? Oh ja
Skavsår? Jajamen
Mjölksyra? Mhmm
Rosiga kinder? Yes!

Nu ska det duschas.
Sen ska det ätas.
Knäckebröd.

Walk, fat girl. WALK!

Idag ska jag gå.
Eller snarare: Nu ska jag gå.
Okeys, jag erkänner... Sanningen är den att egentligen skulle jag redan ha kommit hem från min walk, med eftersom sängen höll mig fängslad i ett järngrepp kunde jag inte ta mig upp. Jag kunde inte ens öppna ögonen, eftersom den även höll mina ögonlock i ett järngrepp. Som ni förstår kunde jag omöjligen ta med min säng på en blindwalk. Det går ju bara inte.

Nu är jag dock fri från sängen.
Ljuva sängen...
Jag har klätt på mig, i alla fall hälften av kläderna jag tänkte ha på mig. Jag har planerat min pre-walkfrukost. Nutrilett, era jävlar. Nutrilett. Jag har dessutom letat fram min mp3-spelare, som kommer att bli mitt enda sällskap på walken.
Jag är alltså i stort sett redo.

Fy fan.
Ska jag ta trapporna eller hissen?
Att ta hissen iklädd en walkoutfit känns väldigt olämpligt. På gränsen till förbjudet.
Damn, I hate the stairs...

Nej. Nu jävlar. Nu ska jag gå.





Och varför går jag inte då?
Varför sitter jag fortfarande här?
För att jag lat, kära vänner.
Lat och fet.

Out of koll?

Bloggkoll hittar inte koden, säger de.
Så jag slänger in den igen:

Följ min blogg med bloggkoll

La Misérable

Misären är ett faktum:
Jag är student, och jag kokar nudlar.
Nudlar, god damn it!

Inte nog med det; Jag köpte fem nudelpaket. Inte ett, inte två - utan fem.
Kassörskan på Konsum måste tro att jag är utblottad, fattig och desperat.
Men det gör inget.
För det är ju precis det jag är!

Pantern

Håkans katt är galen.
Inget nytt under solen, tänker du. Men hör och häpna!
Han har uppnått nya nivåer av galenskap.

Idag är det varmt, solen skiner i Karlstad. Jag har öppnat balkongdörren för att undvika plötslig och ofrivillig kremering.
Givetvis har en slö höstfluga letat sig in, och givetvis har kattskrället förvandlats till en blodtörstig panter. Flugan inkräktar på det svältande kattdjurets revir, således ska flugan dö.
Snart har striden om liv och död pågått i trekvart. Eller... "striden" är väl att ta i, det är mest surrande och fridfullt flygande för flugan och mest smidigt smygande, smidigt spejande samt ett fåtal optimistiska och smidigt akrobatiska skutt från panterns sida.

Men så plötsligt hände något.
Flugan var inom räckhåll, och pantern laddade, hoppade upp på skrivbordet och sedan vidare upp på tidigare outforskade lådor. Spänningen steg...
Resultat:



Nu har den inte fullt så smidiga pantern lagt sig på köksmattan för att smyga på matskålen i stället.
Om han är sur?
Oh ja. Surare och mer vresig än någonsin...
Jag törs inte gå ut i köket.

Fonzie

Åh, vilken personlighet!
Jag plåtade Fonzie igår.
Läs med om honom här.


Dead like me

Håkan har varit snäll.
Han har fixat hem världens bästa serie.
Dead Like Me (aka Mitt liv som död).



Jag har längtat efter den här serien i flera år.
And now i have it. I have it!
It's mine! Mine and mine only..!
MINE!
Mohahaha..!

Sex and the city

Nu har jag också sett den.



Och den var bra.
Överraskande bra.
Jag grät, kära läsare. Jag grät..!
Jag låg och snyftade i soffan medan jag mer än gärna ville kasta saker på min otäcka karl, som satt och såg på Hulken och inte alls ville se på film med mig.
När jag väl kom över min aggressiva period (efter typ en och halv timme) såg vi i alla fall slutet tillsammans. Jag fortsatte snyfta och han förstod ingenting, vilket jag faktiskt är ganska tacksam för.
Det är ju trots allt en tjejfilm.

Men åh, vilka kläder!
Vilka skor!
Vilka väskor!
Vilka färgglada drinkar!

Jag ska defintivit gå en Sex and the city-walk i New York under jul...
Innan dess ska jag ha lusat igenom alla avsnitt.
Nåja, nästan alla....
...Eller så många jag orkar med.



Att äta eller inte äta pizza


Är du mätt? frågade jag Hunken för lite drygt en halvtimme sen.
Jajamen! svarade han.

Då ville jag döda honom.
På riktigt.
Sen ville jag steka honom.
Sen ville jag äta honom.
desperat var jag efter någon form av föda.

Jag trodde att vi hade bestämt pizza.
Inte så konstigt kanske, med tanke på att pizza hade diskuterats både en och två och fjorton gånger under dagen. Vi hade till och med räknat ut hur mycket vi skulle tjäna på att beställa en familjepizza i stället för två vanliga, och från vilken pizzeria det i såna fall skulle beställas. Tanken på en fet, rykande het och gigantisk pizza är det som har hållt mig vid liv de senaste timmarna.
Men, så stekte Hunken två hamburgare i stället.
En till sig, och en till sig.
Och blev mätt, till råga på allt. Han som aldrig har varit mätt förr!


Så nu står jag och kokar makaroner och grinar.

Sunny Sunday

SOLEN SKINER!
Det sker mirakel hela tiden, har jag hört. Alla är dock inte lika uppenbara som det här. Jag ser faktiskt inte ett enda moln på himlen. Det måste vara ett bra tecken...

Nu ska jag ta och helga vilodagen en stund.
Dega lite i soffan, äta frukost i flera timmar, se på någon bra serie, hångla och lösa vardagsmysterier. Att hålla vilodagen helig är troligen det bästa budord som finns.
Av någon underlig anledning är jag enbart öppen för kristendom, budord och att helga något på just vilodagen, vilket faktiskt är ungefär 14 % av hela veckan. Betydligt bättre än ingenting...! Min konfirmationspräst borde vara stolt.



De tio budorden enligt katolsk och luthersk tradition:

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans tjänare eller hans tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Just det

Hur hamnade egentligen hos Elli och Erik från första början?
Jodå, det ska jag berätta.
Det här är min tillflyktsort, nu när min egen lägenhet är otillgänglig. Och inbrottssäker. Och totalt omöjlig att ta sig in i, speciellt utan nycklar.
"Men kära barn, har du inte nycklarna till din egen lägenhet?" tänker ni nu.
NEJ! Det har jag inte.
Håkan däremot, han har nycklar han. Hur många som helst.
Snedfördelningen av nycklar innebär inga bra saker. Alls.
Speciellt när den delen av vårt samboskap som inte har någon nyckel befinner sig i Karlstad, medan den delen av vårt samboskap som har dubbel uppsättning nycklar befinner sig i Åmål.
Fucking jävla kuk-Åmål, ni vet?
Det är över en timmes tid mellan nyckel och nyckelhål.

Tror ni att det suger?
Ja, det gör det..!

Vindruvorna viner

...genom luften.
Jag är hemma hos Elli och Erik.
Fullt vindruvskrig pågår.
Det kastas och jagas och skriks och hämnas och mosas.
Jag gömmer mig för fullt. Bloggen är mitt panic-room.

"Bloggar du, Lisa!? Ditt sociala äckel!!"
Elli har hittat mig bakom skärmen... Man tackar.
Nu ska jag ta skydd.

Hoppas, hoppas att Håkan kommer till undsättning snart...

Bloggkoll?

Åh,jag hittade något väldigt trevligt alldeles nyss:
Min blogg.
På bloggkoll.se

Det roliga är att det är någon annan än yours truly som har lagt upp den där. Jag är mycket, mycket smickrad..! På gränsen till högfärdig.
Följ min blogg med bloggkoll!


Och det här kommer bli sååå mycket roligare när länkeländet fungerar.

Dagens Outfit

Idag är jag snygg.

Svarta mysbrallor: Som är jättestora och Håkans
Svart/vitt linne: Uråldrigt. Jättefult.
Underkläder: Noll
Håret: From Hell
Accessoarer: En skitstor, ilsken finne i pannan.

12 timmar senare

Note to self: Skriv inte blogginlägg runt midnatt, Lisa.

Blogguppgift A: Är du en nyhet, lille vän?

Nyhetsvärdering, ett tungt och moderiktigt ämne.
Jag värmde upp lite inför den här uppgiften igår.



Vem, eller vad, bestämmer hur viktig en nyhet är?
Hur stort utrymme den får, hur lång tid den får uppta, om den hamnar på förstasidan eller inte. Vad är det som gör händelsen till en nyhet? Vad är det som gör nyheten viktig?

Först och främst: Vad är en nyhet?
DN gav ett bra svar:
En nyhet är något som är nytt, som man inte känt till förut och som har betydelse för framtiden. Ju fler människor nyheten angår och ju fler människor den påverkar desto bättre nyhet. En nyhet kan vara en händelse, t ex olyckor eller brott, eller ett nytt beslut som påverkar många.

En nyhet är alltså:
- Ny, färsk och aktuell
- Något som berör och/eller påverkar många

Räcker det så, är det allt som krävs?
Om en händelse i Kina berör 2 miljoner kineser, men bara 2 svenskar - hur mycket nyhetsvärde har den då? Inte särskilt mycket för oss svenskar i alla fall, troligen betydligt mer för kineserna. Jag skulle vilja lägga till lite närhet på nyhetslistan.

En nyhet är:
- Ny, färsk och aktuell
- Något som berör och/eller påverkar många
- Ju närmre, destu bättre

Nu börjar det likna något.
Men, varför får då amerikanska naturkatastrofer så mycket utrymme i svenska medier?
Det är egentligen inget nytt att det drar in en orkan över den amerikanska kusten, Gustav är långt ifrån den första. Den berör många, givetvis, eftersom det bor massor av människor i USA. Men hur många svenskar berörs egentligen av den? För att inte tala om hur långt bort både orkanen och USA faktiskt befinner sig.

En jordbävning i Kina eller en översvämning i Inden får inte alls lika stort utrymme, även om tusentals människor är skadade, hemlösa eller döda. Media älskar att leverera nyheter om död, katastrofer och elände. Dödssiffror har högt nyhetsvärde eftersom det berör, upprör och skapar intresse och diskussioner.
Men så är det ju det här med USA.
Asiatiska jorbävningar har inte så mycket att komma med när det stormar under valperioden i USA, hur höga dödssiffrorna i Kina än må vara.

Vissa påstår att media är rasistiskt, att västlänningar sätter västlänningar först för att vi är värda mer och avsätter mindre medietid för nyheter från Asien, Afrika eller Sydamerika för att de är mindre värda. Inte bara nyhetsmässigt, utan även som personer och raser. Är vi verkligen så old-school? Tänker vi fortfarande på samma sätt som det gjordes på farfars och hans fars tid? Den vita rasen, det förlovade landet och dess välmående sätts främst. Eller handlar det om att tillfredsställa publikens intresse, en avancerad form av marknadsföring eller att Sverige lider av avundsjuka och vill gotta sig i Amerikas olycka?

Publiken påverkar. Givetvis.
Det är bara svårt att veta vad vi som publik och mottagare har att välja mellan. Om det skulle rapporteras från världens alla hörn och om allt skulle bedömas vara lika viktigt så skulle det inte räcka med 24 timmar på ett dygn för att sända eller skriva om allt. Det är just därför nyheterna värderas, det behövs en viss rangordning för att inte allt ska bli en enda grötig sörja där vi inte kan urskilja något och allt fösvinner i mängden.
Vi som svensk publik har lättare att förstå, relatera till och identifiera oss med USA än Indien. Vår ekonomi berörs av den amerikanska, deras president är en av världens viktigaste personer, våra kulturer och ideologier ligger nära varanda. Det som händer i USA berör oss med än det som händer i Indien, vare sig vi vill det eller inte. Det handlar mer om det allmänna intresset och tradition än rasism. Att det är orättvist är en helt annan sak.

Å andra sidan - om man vänder på det hela; Hur mycket rapporterar asiatiska medier om orkanen Gustav? Får USA lika stort utrymme i polska, indiska eller sydafrikanska medier som i svenska? Får Sverige någonsin stort utrymme i amerikansk media? Antagligen inte, eftersom vi är mer beroende (och intresserade) av USA än vad de är för oss.
 






Det där med att ställa frågor är verkligen min grej, ser jag.
Haha.
Men, som vi alla vet: Frågar man inte, så får man ingenting veta.

Kulturnatten

Ja, den är ju inte slut än, men ändå.
Jag är i alla fall helt färdig.
Ni anar inte hur mycket det tär på krafterna att pilla med pärlplattor, försöka ta sig förbi en cykelramp med livet i behåll, dricka te som smakar kåda och ta poeter på lika stort allvar som de själva gör.

Mitt sällskap för kvällen, Marijah som stavar som det låter, och jag har pratat om journalistik, gamla klasskamrater, bloggar, sex och samlevnad - och det obligatoriska: Dagens ungdom.
Dagens ungdom ser förjävlig ut, det är bara att konstatera.
Vi äldre, klokare, snyggare (läs: dagens ålderdom) har faktiskt inte bara gnällt och förfärats, vi har varit förbluffande kreativa. Se bara:



Fäääntastik!

Hanna, I love you

Hanna Hellquist.
Min idol, förebild och oh helga helighet.
Du är så jävla bra.

Coockies!

Jag har bakat kakor.
Godaste goda kakor!


Weakdays

Det finns weekdays och så finns det weakdays.
Vanliga weekdays är vanliga dagar.
Weakdays ska man undvika i mesta möjliga mån...

Igår drabbades jag av en total weakday och ville inget hellre än att ligga i sängen och yla av gråt. Eftersom jag är socialiserad varelse med saker att göra kunde jag tyvärr inte göra det, utan fick stoppa in min weakness inombords, ta med den till skolan, ta med dem hem, ta med den till stallet... Och sen ville den inte vara inombords längre.
Min stackars hunk fick ta smällen.
Jag var grinig och omöjlig tills ungefär fem minuter innan jag somnade.

...Men då hade Håkan redan somnat av utmattning, helt övertygad om att jag inte alls är en prinsessa utan att jag innerst inne är en eldsprutande drake.

I'm not.
Och weakdaysmonster är inga eldsprutande drakar.
De ser ut såhär:


Art by me. Haha!


Idag är det bättre.
Jag bakar chokladkakor och gillar läget.
Jättemycket.


Regina Spector - Samson



I loved you first






Hörredu Håkan. Jag älskade dig först..!

And history books forgot about us
and the bible didn't mention us
And the bible didn't mention us,
not even once
 
You are my sweetest downfall
I loved you first
 I loved you first


Mushår!?

Nu ska katten ut..!
Han ska i alla fall ner.
Från mitt skrivbord.

Min mus (nej, pucko - datorns mus!) är hårig. I hålet.
I det lilla lilla laserhålet på undersidan har det bosatt sig ett knippe katthår.
Tror ni att det här har en positiv inverkan på min (dators!) mus?
Eller tror ni att det här har en negativ inverkan på min (dators!) mus?
Precis.
Scrollern hänger sig, muspekaren sliter sig och musen blinkar frenetiskt. (Ja, jag har en rosa, blinkande mus. Vad annars?)

Kattskrället is going down.

Kultur at night

Jag kanske skulle ta mig samman, klä mig varmt och gå ut på stan inatt.
Det är Kulturnatt i Karlstad, och jag tror att det är jävligt bra.

Elli, raring... Ska vi ta varann i hand och leka kulturelit?

Jag vill prova te, göra snygga pärlplattor, spana in Hanna Hellquist och tjuvtitta på Spring Awakening..!

Pirr

Idag ska jag jobba.
It's my first time.
Och igår slog det mig att jag inte har en aning om vart i hela friden jag ska gå in. Jag vet inte var personalingånen är. Jisses, det kan ju bli ungefär hur pinsamt som helst...

Håll tummarna för mig..!

News?

Snart ska här bloggas om nyhetsvärdering.
Jag gör således lite research för att mina ben ska bli ännu mer köttiga.
Nåja, jag ska faktiskt cykla till stallet snart...



Enligt älskade WikiWiki* är en nyhet "en aktuell, intressant händelse"

Eftersom jag är nyfiken googlade jag även "Vad är en nyhet?"
DN gav ett bra svar:
En nyhet är något som är nytt, som man inte känt till förut och som har betydelse för framtiden. Ju fler människor nyheten angår och ju fler människor den påverkar desto bättre nyhet. En nyhet kan vara en händelse, t ex olyckor eller brott, eller ett nytt beslut som påverkar många.

En nyhet är alltså:
- Ny, färsk och aktuell
- Något som berör och/eller påverkar många

Om man utgår ifrån det här borde det inte vara så svårt att ta reda på "riktiga" nyheter.
Eller?
Om en händelse berör 2 miljoner kineser, men bara 2 svenskar - hur mycket nyhetsvärde har den då? Inte särskilt supermycket för oss svenskar i alla fall. Jag lägger till lite närhet på nyhetslistan.

En nyhet är:
- Ny, färsk och aktuell
- Något som berör och/eller påverkar många
- Ju närmre, destu bättre

Sedär.
Lite mer som jag vill ha det.



Tyvärr. Inte riktigt en riktig nyhet...




*Ordet Wikipedia kommer från hawaiiska Wiki Wiki, som betyder "quick" och "informal". Riktigt roligt - och oväntat, om ni frågar mig.

Hardcore studier

Bibilioteket på Karlstads Universitet.
Här sitter jag och svälter ihjäl.

Eller... i och för sig.
Om jag blir lite mer förvirrad kanske jag dör av ren och skär superförvirring.
Inte så plåsamt, men säkert ganska utdraget.
"Vad är jag?" "Varför?" "Vad är det här?" "Varför är det så mörkt?" "Är du Gud? Nehej... Inte det?" "Vem är du?" "Vad jag gör jag här..?" "Vem är jag?" "Vad är jag?" "Varför..?" etc etc

Åter till studierna.

Good Morning Karlstad

Jag ligger i sängen med datorn på magen och katten på fötterna och genomsöker internet på jakt efter något vettigt om socialisationsteori. Och media. Och media som socialisationsagent. Eller något annat smaskigt.

Kul?
Nja.
Hade jag hellre sovit lite längre?
Oh ja!
Måste det här verkligen göras nu?
Jajamen.
Då fortsätter vi då?
Mmm...

Frozen

Ja, sanna mina ord:
Jag frös ihjäl.
Inte så jättekonstigt, med tanke på att de kör 20 heat. T J U G O !!
Hur många varv som helst..!
Efter att jag insåg att det inte fanns någon återvändo var det bara att göra det bästa av situationen:
Ge sig in i leken, med vadslagning, hejarop och allt vad det innebär.
Så jag hejade på Antonio Lindbäck.
Han var inte bara bäst (nåväl, han kom tvåa), han var dessutom snyggast.



Hårigare, gladare och snyggare IRL - i promise!

Speedway!

Håkan: Speedway ikväll!
Lisa: Speedway?
Håkan: Gratis mat!
Lisa: Jahaaa.

Så nu ska vi på speedway (och gratis mat!).
Jag kommer antagligen att frysa ihjäl.
Håkan däremot, kommer antagligen äta sig till döds.
Gratis mat!

Pancakes

Nu blir det pannkakor.
Bruna, spröda och små pannkakor med sockrad blåbärsgrädde.
Supergott..!

Dessutom - Dharma och Greg.
Vad mer kan jag begära?

Jag är bäst - ingen protest!

Lyckorus, lyckorus, lyckorus!!
Jag dumpade arbetslösheten, skakade hand med min nya boss och börjar jobba på fredag.

Hej, jag heter Lisa.
Och jag är anställd av staaaaten.




Jag gör slut!

Nu ska jag äta frukost.
Sen ska jag borsta håret.
Sen ska jag klä på mig. Snygg som attan ska jag vara.
Sen ska jag göra slut med den här löjliga arbetslösheten.
Jag visste redan från början att vi inte passade ihop, jag är alldeles för aktiv för dig. Du borde vara med någon som verkligen förtjänar dig och uppskattar din lathet och tristess. Vi kanske ses igen någon gång i framtiden, men förhoppningsvis bara ensaka nätter eller över en helg. Jag skulle inte hoppas på något om jag var du.

Seså, gå nu.


I want it!

Jag har hittat en vän på nätet.
Hon vet inte om det än, but i can feel it coming...


Garderobsgrubbel och Byråbekymmer. Vilken blogg! Vilken kvinna! Vilka kläder!
Om jag ska våga mig ut på dansgolvet kommer det vara ett grundläggande krav att jag har en av hennes kreativa kreationer på mig.
Ett av de här linnena till exempel:




Guld, silver och årets bästa tryck.
Gimmie Gimmie!

Mycket mer och mycket snyggt finns att se på hennes blogg.

Hångla

Nu ska jag inte sitta framför datorn längre.
Inte du heller, Håkan.

Nu jävlar ska vi hångla..!


Vardagsmysterium

Om jag någonsin får tillfälle att intervjua ett linne, eller en T-shirt, eller ett par jeans vet jag precis vad jag ska fråga:
Varför vill ni inte vara i garderoben? Hur gör ni för att hamna över hela golvet/soffan/sängen?
Jag skulle fråga strumporna om de någonsin har träffat på den lilla gröna strumpätaren, legenden som äter vilka strumpor som helst - men aldrig två av samma sort, och om de vart man kan finna honom.
Jag skulle fråga mina underkläder om det svarta hålet i tvättmaskinen som har en tendens att sluka mina favvotrosor och föra dem till den fjärde dimensionen/en annan galax.

Jag skulle dessutom vilja veta vart alla hårnålar tar vägen, jag hinner använda dem max två gånger och sen är de som borttrollade. Har den lilla gröna strumpätaren en kusin som har specialiserat sig på hårnålar? Är det katten som samlar dem på hemliga ställen? Bygger min man olika modeller och konstruktioner av dem i smyg?

The truth is out there.

Barnprogram

Jag brukar se på barnkanalen när jag äter frukost,
och det brukar inte vara så superdåliga program.
Trodde jag.
Tills idag.
Det här är beskrivningen på ett av programmen:

Ute i öknen bor ett gäng stenar, som staplar stenar hela dagarna. Utom Mika, som har hicka.

Stackars barn.

Eftertraktad

Hjölp hjölp!
Utan jobb i flera veckor försmäktar jag i denna stad.

Fram till alldeles nyss.
En ny potentiell arbetsgivare ringde. They want me for presentation.
Tomorrow.
Tommorrow är samma dag som en annan arbetsgivare vill att jag ska bli anställd.

Det är mycket nu...
Frågan är: Vart vill jag jobba?
Om jag ska vara helt ärlig så är potentiell arbetslats #2 definitivt något för mig. Potentiell arbetsplats #1 känns nästan som att jag har tagit mig lite vatten över huvudet, å andra sidan är det en verklig utmaning. Genom potentiell arbetsplats #2 kan jag klättra och komma vidare, speciellt när min utbildning är klar.

What to do?

Jag måste säga till potentiell arbetsplats #2 att jag avbryter kontraktskrivandet med potentiell arbetsplats #1 om de kan ge mig besked.

Pucko

Dagens pucko: Min hunk.

Enligt en muntlig överenskommelse tidigare idag skulle han ringa när han slutar, innan träningen. Varför? För att kolla läget, undersöka om min storslagna plan har ändrat (givetvis har den ändrats!) och för att göra upp en ny plan.
Han slutar i regel ganska precis klockan 16. Nu är klockan halv fem, och jag beslöt mig för att ta reda på vart i hela friden han håller hus...
Antal gånger jag har ringt: 8
Antal gånger han har svarat: 0

Jag skulle gissa att han är på gymmet. Således är min pojkvän ett pucko.


Pucko är en chokladdryck. Pucko lanserades 1954 av Arla.



Pucko anses vara inspirerat av glassen chokladpuck från GB, som då var Arlaägt. Pucko består till 94% av mjölk (lightvarianten 99%), 4% socker, 1% kakaopulver, och resten tillsatser (salt, stabiliseringsmedel och aromämnen). Pucko finns i följande varianter:
  • Pucko original, 20 cl och 29 cl glasflaska
  • Pucko light, 29 cl glasflaska
  • Pucko ischoko, 30 cl PET-flaska
  • Pucko extra kakao, 1 l och 2 dl tetrapack
  • Pucko-Håkan, 90 l tetrapack, innehåller dock endast vakuum.

Pucko används också som ett skällsord ungefär i stil med "klant" eller "idiot".

More money

Jag kom på ytterligare två sätt att få in pengar:

A) Jobba
B) Stjäla saker
C) Sälja saker
D) Ärva pengar
E)
Vinna pengar

D) Ingen hit direkt. För att man ska kunna ärva krävs det att någon dör. Och inte vilken som helst, utan någon som tycker om dig tillräckligt mycket för att skänka dig hela eller delar av sin förmögenhet. Det är alltså inget kassaklirr man kan förlita sig på.
E) För att vinna måste man satsa något. I regel pengar. Dessutom finns det en överhängande risk att man förlorar innan man ens har hunnit vinna ett ynka öre. Å andra sidan finns det många möjligheter: lotter, bingo, vadslagning, poker, betting... Å tredje sidan känns det väldigt osäkert. Spela på hästar? Nja. Det är inte så lyckat att satsa på den med snyggast eller häftigast namn, har jag lärt mig.

Ta tag i din dag, Lisa!

Suck.
Jag brukar gilla måndagar.
Den här måndagen verkar vara en undantagsdag...

Eftersom jag fortfarande inte har fått varken svar eller pengar från CSN (aka Centrala Svältnämnden), trots att de lovade att 50 % av alternativen skulle nå mig senast i fredags, överväger jag att ägna mig åt knarksmuggling, bankråneri, kid-/hundnappningar eller en väskryckarturné. Om jag hade varit singel skulle en bordellverksamhet verka väldigt lockande. [ Marie har tänkt i samma bana länge. Sunnes Bordell - BBB: Bra, Brett och Billigt- . Nu bor jag lyckligtvis inte i Sunne längre...]

Som jag ser det finns det tre sätt att tjäna pengar på:
A) Jobba
B) Stjäla saker
C) Sälja saker

A) På onsdag blir jag anställd, vilket är helt underbart och ska bli jätteroligt. Jag kommer att få lön så småningom, halleluja! Dessvärre är det flera veckor dit...
B) Jag är knappast en hedersmedlem i hedersklubben, men att stjäla saker är lite för avancerat för min smak. Dessutom är jag oerhört rädd för poliser.
C) Sälja saker? Hmm... Varför inte? Frågan är bara: Vad ska jag sälja..? Eller vafan. Tradera, here i come!

Rise and Shine

10.00 - Smallville.
Min räddning från vardagssjukan.

Dessutom!
Dagens fråga: Vad blir det till frukost?
Dagens plugg: Skaka fram en hink fakta om socialisationsteorin.
Det ska bli smaskigt.

Superdupersysselsättning


Jag har hittat något helt vansinnigt roligt.
När jag satt och misstänkte att internet inte hade så mycket mer att erbjuda fann jag en tjänst som totalt saknar motstånd: Arrak Anagram.

Visste ni att om man skriver Lisa hjärta Håkan kan man få fram totalt 239 anagram, varav vissa är heeelt galet roliga:
-kåtan hasar ihjäl
-hink åtalas härja
-antika hål härjas
-hjärna hatiska ål
-han likaså hjärta
-inlåst haka härja
Det vore minsann något att få ingraverat i vigselringen..!


Eftersom jag älskar min familj, utsätter jag även dem:
Maja Janson:
osann maj aj
Olle Janson:
ollonens aj  (HAHAHAHA!)
Karin Janson:
annons ja rik
Peo Janson
snopen oja


Hihihi, hur roligt som helst..!

Yeehaw!

Guess what?
I just got hired!

Och jajamen!
Jag tänker dansa segerdansen..!

Grab you pom-poms!
I'm the best!

Give it to me!
B-E-S-T!
You know it! You know!
Who know it? You know it!
Wooooooow! Lisa!

To Culla Hill








Bakom kameran: Lisa, din idol.
Framför kameran: To Culla Hill och Emma Andree.

Gangster?

Har Sverige importerat ett inbördeskrig?

Håkan ser på Debatt. Han gestikulerar vilt, suckar och överväger att emigrera.
Jag förstår honom.
I really do.

Hell


Om mensvärk kunde beskrivas i ord skulle det ha varit ett blogginlägg här.

Vi måste gå till botten med det här


Hunk
: A slang term for a sexually appealing man, a person who is sexually attractive or a well-muscled, sexualized man, as in beefcake.

Beefcake!?
Då får vi minsann ta och gå till botten med det också.
Men, eftersom klockan är skitmycket får wikipedia göra det i stället för mig. Voilá!



Fem timmar senare

Jag besteg Trapp Everest.
Jag spelade tv-spel.
Jag släpade hem Hunken.
Nu är vi hemma.

Inget Birger Kung här inte.
Nono.
Här blir det hångel och soooova i stället.

Vi är på väg, Elli!

Min man står i badrummet.
Han är vrång.
Och nästan påklädd.
"Jag tänker inte raka mig!"
Lisa: ...
Håkan: Jag tänker gå som den man jag är..!
Lisa: ...
Håkan: Kanske raka lite bara...
Lisa: Jag älskar dig.

Snart ska vi till Elli.
Samma Elli som vi borde ha knallat iväg till för en timme sen.
Jag vet, vi är sena. Vi är alltid sena.
Och vi ska gå. Alldeles strax.
Men först - Ska vi klä på oss..!

September Sun


Hahaha!

Jag har hittat roligheter.
Arga Lappen levererar alltid good shit..!




Slow

Idag är jag slow.
Eller snarare; vi är slow. Hela familjen är väldigt slow. Håkan sover (igen), Katten sover (fortfarande), jag bakar bröd.
Slowbröd. Den här gången med morötter i.

Hittills idag har vi åstakommit sovmorgon, sopsortering och storslängning, en fullständig artikel, middag, planering, matinköp, lite tvätt och mycket hångel. Alldeles strax ska jag även åstakomma stallet med allt vad det innebär: Cykling, mockning, matning och massor av håriga hästkramar.

Ikväll ska jag ta med min Hunk och bestiga Trapp Everest, gilla läget med Elli och sparka hennes man på smalbenen. Det verkar bli en mycket trevlig fest det där.

It's a war

Elli har en pojkvän.
Han kan vara det mest ondskefulla pojkvänsmaterial jag någonsin träffat på.
Vi har en strid om Trapp Everest, och det finns risk att det kommer att spillas blod i den fruktade trappen det närmaste dygnet. Jag kan se dig framför mig, jag och Erik tumlar runt i världens catfight, klöser och spottar och fräser, medans Elli står vid trappkrönet och ropar, utom sig av förfäran: "Spill no blood in the stairs of God!"

"Vad är det som går och går men aldrig kommer till dörren?"
Erik Mårtensson, såklart! Den klenisen...

Marshmellows

Om ni undrar vad som händer om man lägger fem stycken supertorra marshmellows i en skål (i stället för att lägga dem i en påse) och kör in dem i micron i ungefär 25 sekunder (i stället för att slänga påsen i sopnedkastet), så är det bara att kolla här:




Det luktar lite konstigt. På ett kemiskt vis.
Att smaka eller inte smaka, det är frågan...



Det smakade... maränger.
Fast konstigt.
Och nu har jag ont i huvudet.

Note to self: Låt bli, Lisa! Låt alltid bli!


Köttbullens härskare

Jag har gjort köttbullar!
Många köttbullar.
Jag har kladdat, jag har rullat, jag har stekt.
Hela lägenheten luktar köttbullar. (Antagligen luktar även hela den här våningen köttbullar, grannarna borde hata mig...)
Den här gången var jag dessutom ovanligt avancerad och gjorde två olika sorters köttbullar; vitlök & persilja med ingefära och tacosmak med lite extra peppar.
Innovativiteten är på topp!


Och vad jag egentligen borde göra?
Skriva en artikel.
Oturligt nog borde jag klättra upp på cykeln och trampa till stallet ungefär ganska precis nu, så den får vänta lite till...

FYND!

Här har jag gått och trott att lägenheten är helt godissanerad.
På jakt efter Håkans skidglasögon (!?) kollade jag ovanför kylskåpet (varför i hela friden skulle jag ens titta där?) och fann - marshmellows!
Dessvärre har påsen legat öppen, så de är så torra att det knastrar när man biter i dem, och sedan går de av med ett knak. När man har tuggat i ungefär 20 minuter på en halv marshmellow börjar de bli lite segmjuka. Om jag bestämmer mig för att äta upp allihopa (i nuläget 21,5 stycken) kommer jag troligtvis att vara sysselsatt under all min vakna tid, resten av september.

Är det värt det?
Nej.
Tyvärr, kära marshmellows. Ni får en förstaklassbiljett till sopcontainern i källaren som tack för besväret.

Nu ska jag återgå till sökandet efter Håkans skidglasögon.
Vad i hela friden jag ska med dem till?
Jag ska riva lök.
Med rivjärn.
Två stycken. Stora.
Helst utan att gråta floder.
Cyklop med tillhörande snorkel är att föredra, men ett par skidglasögon fungerar utmärkt vid cyklopbrist.
Om jag hittar dem, vill säga...

God morgon Karlstad!

Solen skiner!
It's a riktigt MIRAKEL!

Idag ska jag och Elli ägna oss journalistiskt arbete.
Jag är redo..!
Och trött.
Och hungrig.
Och så ska jag bara klä på mig först...

Gubbar och handväskor

Idag fick jag en föreläsning.
Helt oväntat och helt gratis.
Medan jag väntade på bussen till universitetet och satt oskyldig som en brud på bussbänken kom en gubbe fram till mig.
En riktig gubbe.
En uråldring.
Han tog en grundlig titt på min handväska. Den är gigantisk, röd och har en tjänstevikt i samma klass som en mindre personbil. Sedan tog han ton, uråldringen.
Han berättade att man ska hålla sin handväska stäng, att det finns "tjyvar och annat lurt", att han kände folk som sammanlagt hade förlorat över tre och ett halvt tusen kronor ur sina handväskor under sommaren, att polisen inte var hjälpsam, att det finns handväskknyckarligor på praktiskt taget elitnivå, än det ena och andra i evighet...
Jag försökte lite vänligt att tacka för informationen och påpeka att min handväska är lika otyplig som den är tung, men gubben var ostoppbar.

Efter ytterligare några minuters föreläsning om hur man ska hantera sin handväska, vilken sammhällsrisk handväskor var och allt vad det nu var, så var han klar, tackade för sig och fortsatte till nästa bänk. Där började han samma föreläsning för en annan tjej med en annan väska.

Probably the störst svettbömb in the world

Det här med att cykla har börjat bli en ovana.
Jag gör det varje dag nu för tiden.

Varje dag tror jag att det är kallt, blåsigt och ruggigt (eller i alla fall kallare, blåsigare och ruggigare än vad det egentligen är...) och klär på mig på tok för mycket kläder. Idag hade jag till exempel snott Håkans dyra mössa med windstopper, långkalsonger och ett linne under t-shirten, under den varma tröjan, under den varma jackan...

Efter att ha cyklat i ungefär 200 meter är katastrofen ett faktum.
Det är varmt. Väldigt varmt.
Och efter en halv mil är det inte bara varmt, det är blött också.

Men, efter att ha klivit av cykeln i stallet, fixat och grejat med hästen har huden liksom absorberat in svetten igen. Tills man ska rida. Fyrtio muniters aktiv ridning av the incredible Norp är minsann inget för latmaskar.
Och sen?
Sen är det vara att natta hästen, dra på sig mössan och trampa hemåt igen.
Efter att ha cyklat i ungefär 200 meter är katastrofen ett faktum.
Det är kallt.
Och efter en halv mil är det inte bara kallt, det är blött också.

Men attans vad smal jag ska bli!

Kvinnans hjärna...

Jag fick ett roligt mail:

Har du någonsin tänkt över hur en kvinnas hjärna fungerar?
Det är enkelt att förstå om du kollar in den här bilden:



Varje liten blå kula är en tanke på något som skall göras,
eller ett beslut som skall tas eller ett problem som skall lösas.
Mannen har det mycket lättare, han har bara 2 kulor...  Och de sitter inte ens i hans huvud.


Hahahaha!

Dagens Hjälte

Parapapam!
-trumvirvel-

Elli!

Personlighetstest

Jag hittade det här testet hos Morran.

"De 41 frågorna baseras på Myers-Briggs/Jungs typologi, ett personlighetstest som hjälper deltagaren att identifiera ett antal signifikanta personliga preferenser."

Jag tycker att testet stämmer riktigt bra. Om man ser till de yrken och karriärer som enligt resultatet skulle passa mig, är det just den inriktningen, de yrkena och den utbildningen jag har valt. Läskigt sant, med andra ord.



Top 5

Fem saker i min frys:
Broccoli
Glass
Kycklingfilé
Smördegsplattor
Sparris

Fem saker i min garderob:
Långa linnen/toppar
Tusen trosor
Håkans mysbrallor
Trånga jeans
Ridkläder

Fem saker på mitt skrivbord:
Min bärbara hårddisk
Lådor
En krukväxt
Två miljoner gem
En kursbok

Fem saker i min handväska:
Plånbok
Papperslappar och kvitton
Pennor i mängder
Anteckningsböcker (tre st)
En burk med tuggummi

I want candy

Förlåt mig fader, ty jag har syndat
Jag har köpt godis, och jag vet att jag hade en tyst, hemlig överenskommelse med mig själv om att godisätning (och ännu värre - godisköpning) i allra högsta grad är en synd, men när jag fick syn på de där satans frestande bläckfiskarna i godishyllan kunde jag inte stå emot. Jag är en svag människa och redo att ta emot det straff som du, herre min guide, anser vara lämpligt.
Jag finns i soffan, tittandes på Entourage (avsnitt 1, säsong 5!) om du vill uppsöka mig för ett större förhör.

Hmmm... Jag borde kanske ansöka om förmildrande omständigheter?
Jag köpte nämligen bara två av varje, väl utvald sort, så det är en väldigt liten och lätt godispåse...

Spegeln ljuger - jag är snygg..!

Se här!

– Nyckeln till skönhet ligger i hur du mår. Sann skönhet handlar inte bara om att se perfekt ut, det handlar om hur du får fram det du har inom dig. När du lyckas med det kommer folk undermedvetet att behandla dig bättre, säger Debra Luftman.

Några handfasta råd och tips för att bli vackrare, som jag tänker göra every day i fortsättningen:
-Skratta! Läs en rolig bok, se en rolig film eller gå på stand up comedy
-Älska och bli älskad. Uppskatta och gör det bästa av dina relationer
-Tänk positivt. Byt ut negativa tankar och berätta regelbundet för dig själv att du är vacker, smart och förtjänar att vara lycklig.
-Träna mellan 30–60 minuter varje dag
-Sov ordentligt, om du bortprioriterar sömnen kommer utseendet och hälsan ta skada.

Det verkar ju inte så svårt det där.

Fix

Jag fixar lite.
Det är små, små förändringar här och där i bloggen nu.

I bet you won't even notice, men det spelar ingen roll.
Jag är bra - Tralala

Today

Nu ska jag ta mig samman, sätta på mig strumpor och plocka i diskmaskinen.

Jag har lite uppdrag att ta tag i:
- Dix är på ingång, jag har på känn att hon kommer behöva kuddar, värme och lite skorpor.
- Klockan ganska precis 15 kommer Elin att ringa, om solen har tittat fram då blir det plåtning av hennes odjur.
- Klockan ganska precis 18 kommer jag att infinna mig på Expert - snygg, fräsch, proffsig och redo att anställas.

Utöver detta ska jag börja skriva en artikel, rida min häst, livnära min Hunk, skrämma iväg förkylningen som börjat gro i kroppen och förhoppningsvis kunna se på lite film ikväll.

Proud Member of Lisas Fanclub?

Hihihi.
Jag är oroväckande kreativ såhär innan lunch.
Titta vad fina ribbons jag har gjort till er såhär i lagom tid innan 2-årsdagen:





Bara att sno om ni vill ha, jag kommer antagligen dö av stolthet om jag ser dem någonstans.
Och ja, om ni vill ha egna är det bara att fråga snällt.


CSN

Centrala svältnämden.
You assholes.

Nu ska jag skicka ett bombhot till CSN.
Det ska bli skoj...
De borde egentligen föredra ett bombot framför att jag personligen kommer dit och uttrycker min vrede. I över en vecka har de handlagt mitt ärende helt fel, trots tydlig information från mig om vad som behövs och inte behövs. Att invänta studieresultat behövs inte. Jävla byråkratiskit.

Allt medans jag sitter här och räknar mina mynt.

Proud member of Lisas Fanclub


Jag har ett nytt fan.
Na na na nana na..!
Hon heter Natalie och hon är söt.

Och hon bloggade så smickrande om mig att jag kände att jag var tvungen att återgälda tjänsten. (Precis som Morran gjorde back in the days)

Några andra som vill träda fram och erkänna sitt beroende av den här förtjusande bloggen?
Jag vet att ni är en hel del ;)

Muntra toner på kvällskvisten


Håkan är sur för att jag inte är hemma förrän nu, så han stampade alldeles nyss in i sovrummet och meddelade väldigt demonstrativt att "Jag går och lägger mig nu!"

Fyra sekunder senare hördes ett ångestfullt skrik, följt av hans ljuva stämma:
"Varför måste du ha klädkrig med dig själv - i sängen?!"


Det kommer bli en lång natt...

Hunks fear no doom

Min pojkvän/sambo/den onde/den gode/den fule/älskling låter sig icke skrämmas av att jordens undergång kan vara oroväckande nära. Han har en egen lösning:

"Vissa forskare tror tydligen att det lilla experimentet kan framkalla ett svart hål som kommer att äta upp jorden. Jag kan ju defenitivt dementera detta påstående eftersom det bor ett litet sådant i Lisas (älsklingens,blogägarens) magsäck. Så jag tipsar nu den kritiska forskarskaran och hänvisar till det fenomenala lilla fenomenet Kakburken, den får alla små svarta hål att bli snälla och inte längre vilja äta upp världen!"




Varför har jag en känsla av att till exempel Elli och annat löst folk kommer sitta och fnissa framför datorn när de läser det här..?

Expressen: Jordens undergång - i morgon!

Ursäkta, men nu måste jag nog ta och skratta ihjäl mig.
Jordens undergång - i morgon?


Det skulle tydligen komma en ny kurs med sådandära knepig nyhetsvärdering som redaktionen hörde talas om någongång på 80-talet... Någon intresserad?
Nähej...

Gud läser min blogg


Helt fantastiskt!
Solen skiner!
It's a sign..!

Tack Gud, för att förstod att det besvärliga mörkret inte var till belåtenhet.

Varm O'boy

Det är höst.
Hur jag vet det?
För att jag dricker varm O'boy till frukost och har varit väldigt frusen de senaste dagarna.
Det är ett säkert tecken.

Sverige glömde tydligen anmäla sitt intresse av sensommar till vädergudarna, så du är vi fast i den här blöta, trista och grå vardagen. Ingen hit direkt. Det var ett bra tag sen jag såg solen nu, vilket känns riktigt deprimerande. När jag tänker efter var det ett bra tag sen jag ens såg en blå himmel bakom molnen, eftersom molnen verkar ha gått samman till ett enda stort och grått ärkemoln...


Slut med klaget, nu är det Smallville.
Somebody saaaaaaaaaaaaave meeeee..!

Huvudsaken


Mamma köpte en mössa till mig när jag och Hunken var i Örebro.
Den är rosa.
Den är söt.
Och jag är söööt när jag har den på mig..!



Okeys.
Det blev kanske lite väl gulligt.
Jag kan vara ganska snygg också, men det kräver en hel del ansträngning...

BMI och högklackat

Det har diskuterats BMI förut här på bloggen, och nu har jag gått till botten med ytterligare ett mystierium anknutet till de tre djävulska bokstäverna.

Genom att använda högklackade skor ser du smalare ut, i alla fall enligt bland andra Tyra Banks, SATC, Expressen och ungefär två miljoner tonårstidningar.
I say - okey!




Så, eftersom jag vid det här laget borde vara proffs på forskningsmetoder, testade jag det här. Noggrant!

Jag gick in på any random kolla-ditt-bmi-och-börja-sen-banta-genast!-sida och fyllde i mina uppgifter.
Vid första försöket skrev jag i min riktiga längd (167 modiga centimeter över havsnivån) och min vikt (konfidentiellt material!). Resultatet var, som vanligt, väldigt otrevligt.

Men! Idag har jag haft mina röda högklackade stövlar mig!
Jag skrev i mina uppgifter igen (167 + 6 cm klack = 173 cm) och voilá!
Jag är helt plötsligt normalviktigt.
I överkanten av normalviktighet, men ändå - Normalviktig.

Således kan jag gladeligen rapportera att enligt min mycket, mycket empiriska undersökning är det sant - du blir smalare av att ha högklackade skor.
Enbart enligt BMI visserligen.
Och BMI suger.


Det här med forskning är minsann min grej, det ser ju jag det.

Romantik på hög nivå

Lisa, väldigt kärleksfull:
Älskling, om man tar så mycket som jag älskar dig och multiplicerar det med tre, upphöjt i 78...
Håkan, väldigt trött:
Så får man ditt BMI..?
Lisa, mordisk:
DÖ!

Bedland

Idag är jag trött.

Jag ligger i sängen och planerar min dag för att spara tid.
Jag vet vad jag ska äta för frukost, vad jag ska klä på mig, hur jag ska ha håret, vilken buss jag ska ta och vilken sal jag ska till. Allt detta endast för att kunna spendera lite mer tid i sängen.


Jag är i sanningens namn en lat jävel.

Listen


Jag sitter och sitter.
Och lyssnar på Wonderwall.
Inte med Oasis.
Med Ryan Adams.
(Massor av creds till Lovisa som introducerade mig för den)
Den är sorgsen som fan.
Jag?
Nej, jag är inte sorgsen.
Jag är mätt.
Och lite trött.

Andra bra låtar just nu:
(eller snarare, låtar som jag cyklar till: )

Eric Johnson - Cliffs of Dover
Shakira - Illegal och Don't Bother
U2 - Vertigo
Georgia Satellites - Games People Play
The Knack - My Sharona
Guns and Roses - Welcome to the jungle
Pink - So What
Elin Lanto - My favourite pair of jeans
Enrique Iglesias - Can You Hear Me
Katy Perry -  I kissed a girl
Andrew WK - She is Beautiful



(pappa borde vara lite stolt nu)

The big picture

Arts Council i Storbritannien har skapat världens största mosaik i sitt projekt "the big picture".
Den består av över 13 000 bilder av totalt 112 896 inskickade bilder, och mosaiken täcker 30 x 30 m. That's big.

Kolla in: HÄR

Man kan zooma hur mycket som helst..!

Grejen med media

Jag skriver reflektionerna över en mediedagbok.
Min egen mediedagbok, faktiskt.
Den innehåller inte så mycket.
...Eftersom jag är en ganska kräsen medieanvändare.
Och en bitter jävel, känns det som:

"Jag ser sällan på nyheterna på tv, och är nog egentligen ganska dålig på att uppdatera mig nyhetsmässigt på något annat sätt än Metro, korta nyhetssammanfattningar på radion och via lokalpressens och polisens hemsidor. Jag bryr mig inte om Paris Hiltons senaste bravader, och om det är översvämningar i bortre Asien är det ändå inget jag kan göra något åt – även om det är nyheter så passar/intresserar de inte mig, och därför kan jag välja bort dem.

Något jag har lagt märke till efter att ha gjort den här uppgiften är att jag mer eller mindre medvetet väljer media ganska noggrant, till exempel kan väldigt få löpsedlar få mig att köpa en kvällstidning, jag väljer främst tv-underhållning utan störningsmoment och jag är intresserad av reklam – dock med en viss halt av kvalitet.

En annan sak är att när man aktivt tänker på mängden media under en dag, så märker man hur mycket man faktiskt utsätts för. Jag misstänker att människor som inte är medvetna om hur mycket media de konsumerar är mindre kritiska och mer mottagliga för olika budskap, och därigenom lättare att påverka."





Ju mindre du vet - destu mindre har du att bekymra dig över.
Är det så?

Snyggast

Hayden Panettiere.
Supersnygg.



"Hon är snyggare än alla killar i hela serien"
konstaterade Elli när hon låg här i soffan igår.
Jag har dragit ner Elli i Heroesträsket. Det finns alltså en överhängande risk att det inte kommer bli något vettigt bloggat på ett tag...

Crazy Cat


Sammankomst i soffan


Lisa: Hur är det, sexbomb?
Håkan: Fotsvett!

Utsökt umgänge på högsta nivå!
Elli är här, vi har druckit skumpa och hon har redan spillt lite för att hålla traditionen vid liv. Vi äter nyttigheter (choklad) och ser på Heroes. Heroes ruined our life, i alla fall vårt bloggande. Det är svårt att blogga när man har hjärnan (och tv:n) är full av superkraftiga typer.
Superkraftiga på ett stålmannensätt alltså, inte på ett amerikanskt fast-foodsätt.

I've got friends!

Elli kommer hit, Lovisa saknar mig och Marie har ringt och förklarat att jag är betydelsefull.
Det är skönt.
Något som är ännu skönare är det faktum att jag snart kommer sätta tänderna i en Tricoloresallad. Med mangochutneycreme. Godaste gott!

Om jag har tur möter jag Ellifanten i hissen...

Vid närmare eftertanke

De där chokladkakorna jag bakade igår...
Efter ett dygn i kylen har de gottat till sig och smakar alldeles för gott.

Nu ska jag och Håkan ut i köket och duellera om den sista.

Superwoman


I morse drabbades jag av två mycket ovanliga åkommor: obefintligt sömnbehov och skrivkramp.
Jag har alltså varit vaken sen tidigt, tidiiigt och ändå inte kunnat åstakomma något vettigt.
Eller, det beror väl på vad man anser är vettigt...

Jag har tvättat sängkläder (x2), jag har bakat chokladkaka (ganska misslyckad), jag har bakat morotskaka (onödigt lyckad), jag har läst andra kursmedlemmars artiklar (cirka 42811 stycken), jag har skickat nöd-sms till Elli (inget svar), jag har sett på Heroes (11 avsnitt eller så), jag har fått jobbmail och ska på intervju på onsdag (JIPPIE!!), jag har ätit falafel och sallad (gott och nyttigt!), jag har varit i stallet med Håkan (mys!) och nu, slutligen, äntligen och innan deadline har jag producerat två artiklar.
En om hackspettar och en om missnöjda HBT-kvinnor.

Kan ni förstå mitt lidande?
Kan ni inse vidden av plågor?

En liten, liten flodhäst


Den här reklamen är det smartaste jag har sett på tv de senaste 4 åren.
Den är bäst - ingen protest!




De ääälskar smulor..!

This day

... har jag varit på föreläsning - och förstått alles. 
Jag är upplyst.
Jag är vis.
Jag är vetande.

Efter föreläsningen bussade jag in till stan för att hälsa på mitt hjärtas dam: Elli. Inte ett ont anande började jag min vandring upp mot fjärde våningen, och om jag hade vetat att det krävdes en bestigning av Trapp Everest för att ta sig innanför hennes dörr hade jag med största sannolikhet skyllt på minst ett brutet ben för att slippa.
Ellis trappor wants you blood.

Nu ska jag snart till stallet, sen ska jag skriva.
Och sen ska jag skriva.
För att sedan i morgon fortsätta med att... Skriva.

Wiki Wiki

Idag har jag för första gången läst något riktigt roligt i kurslitteraturen. Roligt och lärorikt. Hur ofta händer det?
Det var dessutom trevligt på två sätt.

För det första:
Wikipedia är en tillförlitlig källa. (!!!)
För det andra: Ordet Wikipedia kommer från hawaiiska Wiki Wiki, som betyder "quick" och "informal".

Det ni!

Ambition shows it

Inte nog med att jag är en housewife, jag är en flitig sådan!
Nu sitter jag och ser på en videoföreläsning, skriver anteckningar för fulla muggar och försöker formulera inte mindre än två övningsartiklar. Dessutom bloggar jag lite under tiden.

Tack gode gutt att jag är kvinna och besitter en rejäl dos simultankapacitet.

Housewife

La da di da.
Jag är en housewife.

Medan min man är ute och sliter sitter jag hemma, läser, ser på Entourage, skriver, bakar, kollar mailen och pratar i telefon.
Underbart, i say!
Mina största bekymmer hittills idag var A) när insåg att det var två artiklar som skulle skrivas till på fredag, inte en och B) när jag inte kunde bestämma mig för om rulltårtan skulle rullas på längden eller på bredden.

Nu ska jag städa undan lite kläder, diska lite och sen planera min cykeltur till stallet.
Dessvärre ser jag ett ilsket regnmoln närma sig... Men vafan - come what may!

Frukooost

Här sitter jag och svälter.
Min frukost tinar för fullt på köksbordet. Smartlisa hade lagt in böden i frysen, för att de skulle få leva lite längre och smarthåkan hade tagit några kvällsmackor igår. Resultat: Svält..!

Nu ska jag ta en tallrik med aprikoskräm som aptitretare och sedan invänta det förlovade brödets återkomst.

Eller nej, först ska jag putta ner kattkräket från mitt skrivbord och plåstra om min stackars mus, som numera utsätts för tänder och klor allt oftare...

Dö, din jävel dö

De töntiga, jävliga tönttöntar som sprayade ett gäng bilar på Våxnäs i natt gjorde ett fatalt misstag: Ni inkluderade Tommys bil i er egen töntversion av "Pimp My Ride".
Tommy blev sur.
Och eftersom Tommy är min vän, så blev jag sur.
Så om ni vågar er i närheten av mig kan det tänkas att jag spottar frätande syra på er, så sur är jag.

I'll be aiming for your face!

Survivor

Ja, som ni ser så överlevde jag min första dag som programstudent.
Det var inte alls så farligt.
Vår föreläsare är helt grym (Bland annat för att han har skinnjacka, humor och pratar med skön dansk/amerikansk/svensk brytning) och verkar onekligen väldigt motiverande.

I morgon ska använda den motivationen till att läsa något kapitel ur min nyinköpta kursbok och skriva en artikel till journalistikkursen.

Duktig Lisa!

Nervous/Dinosaurier



Jag har inte fjärilar i magen.   
Jag har dinosaurier där.

Om en kvart åker jag till universitet, och det känns som att jag ska in på en hjärt-, hjärn och ögonoperation. Jag är så nervös att jag mår illa.
Jag ska på den första föreläsningen på Informationsprogrammet, en vecka efter de andra. På en kurs jag redan har gått. Det kommer att finnas andra reserver där. Det kommer att odna sig.
Vad har jag att vara nervös över?
Helt ärligt.
Jag vet vilken buss, jag vet vilken sal, jag vet vilken föreläsare.
Jag har med mig pennor, kollegieblock, kalender, handcreme - till och med mitt usb-minne är packat, trots att jag inte kommer använda det..!
Jag har planerat kläderna, skorna, trosorna och mitt hår ser inte förjävligt ut.
Jag har bitit av alla naglar och jag vet inte om jag kommer kunna äta något innan jag åker.

Ta dig samman, kvinna!

Actionhjältar


Vad många inte vet är att jag och Håkan lever varsitt dubbelliv - tillsammans.
Inte sådär som Mr and Mrs Smith gör, utan vi är väl medvetna om att den andre också är en actionhjälte. Oftast märks det inte särskilt väl, utan det är främst vid sänggående som det lyser igenom.

Igår till exempel, när Hawk låg i sängen och jag trodde att han sov och precis skulle snylta lite på hans täcke sa han, med actionshjältens basröst:
Feel the rage of the elbow!
Varpå han vänder sig om och börjar fösa mig mot avgrunden (sängkanten).
You cant ass me out of here! ropade jag, innan jag gjorde en överrumplande akrobatisk serie som fick honom att be om nåd.

Ja, vi har faktiskt alltid såhär roligt.
And it's all improvised.


Kattkräket

När jag och Håkan flyttade ihop tänkte jag inte så mycket på katten.
Nu när jag och Håkan har bott i hop i någon månad tänker jag... allt mer på katten.


Först och främst måste jag klargöra:
Det är Håkans katt.
Oavsett hur länge han lever, vart vi bor eller under vilka förhållanden så kommer det alltid att vara Håkans katt. (Speciellt när han spyr på mattan).
Grejen är den, att jag är kattens människa.
Katten äger mig.
Eller så är jag kattens idol, det är lite svårt avgöra då jag inte talar kattspråk.

I skrivande stund ligger kattkräket på mitt skivbord, ungefär två decimeter från datorn. Ömsom ålar omkring på rygg, ömsom jagar han musen. Just nu ligger han och spinner och klöser lite vid usb-portarna på baksidan, samtidigt som han ser till att hela tangentbordet blir väldigt hårigt. Ibland har han även legat bakom skärmen och försökt att smyga sig på musen/fingrarna på tangentbordet/muspekaren/etc.
Det är helt klart en kontorskatt, ingen tvekan om den saken.
Varje dag infinner sig katten i mitt fönster. Han ligger och sover på min dataväska som ligger på fönsterbrädan. Till saken hör att min dataväska kostade mig ungefär 700 spänn, och nu och för evigt är den full av katthår. Kattkräket kan ligga där och nöjt håra av sig i timmar.
Varje dag infinner sig katten även på min stol. Oftast sover han där innan han hoppar upp i fönstret, men ibland händer det också att han försöker äta upp den. Det har även inträffat att han vägrar flytta på sig och att jag således får dela stol med en sovande och grinig katt.

Värt att nämna är att kattskrället aldrig sover på Håkans stol, aldrig ockuperar Håkans skrivbord, aldrig ligger och lurar bakom Håkans skärm, aldrig hårar ner Håkans tangentbord, aldrig jagar Håkans mus, aldrig sover på Håkans dataväska.

Vad jag har gjort för att förtjäna denna specialbehandling har jag inte en aning om, jag är ingen kattmänniska (Jag vill ha en hund!) och handen på hjärtat har jag nog aldrig ens gett katten mat. (Däremot har jag satt honom på bantning...)

Nu ska jag ta en bild på kattkräket, så att ni förstår att jag ser små problem med att till exempel studera hemma, blogga och nörda:



Här har Musse (kattskrället) omringat musen och ligger och spinner högt av självgodhet över att han är en sån fantastisk jägare. Själv undkom jag med nöd och näppe när jag med mycket list och stor försiktighet försökte att ta tillbaks min mus.

Härliga måndag

Måndagar, how I love them!
En ny start, en ny vecka, full av energi och saker att göra.

Du kanske tror att jag är ironisk, men icke!
Måndagar är superdagar.

Hittills har jag hunnit vakna två gånger, läsa lite, slänga in gårdagens bröd i ugnen igen, ringa God El, ringa Karlstads Energi, ta ut bröden ut ugnen, ringa God El igen, blivit registerad på Informationsprogrammet, ringa CSN, maila CSN, ringa min man, äta lite bröd, och maila Christian Christensen.
Helt fantastiskt.

Nu ska jag väcka katten och äta brunch.
I soffan.
Tittandes på Entourage.
Gött!