Werewolf


Jag har aldrig sett mig själv som svartsjuk en svartsjuk person.

Det kan bero på att jag alltid gav fullständigt fan i vad mina tidigare pojkvänner gjorde innan de gjorde det och förklarade att de kunde flyga och fara och sedan invänta en gruvlig hämnd som följd vid eventuella snedsteg (som av någon outgrundig anledning aldrig inträffade...). Sammanfattning: Jag oroade mig minsann inte i onödan.

Sen träffade jag Hunken.
Hunken är inte som alla andra.
Hunken är den enda som får mig att förvandlas till en varulv emellanåt. Eller, det är väl egentligen inte Hunken som gör det, utan hans harem av gamla flammor (typ från lågstadiet och framåt), en blandning (säkerligen riktigt lösaktiga) Karlstadbrudar och annat avskum.
De får mig att vilja utveckla generande hårväxt, långa klor, vassa tänder och en svaghet för varmt blod.

Vem ska hantera mig då?


Old school gör it bättre

Idag har jag lagt beslag på en almanacka från 1911, och bläddrat i en från 1901. Det är antikt och anrikt, måste jag säga. Om 100 år kanske någon läser kvarlevorna av min blogg med samma nyfikna iver och andakt, analyserar mina uråldriga ord och uttryck, och försöker identifiera min stil. Let's hope so i alla fall.
Hur som haver, 1911 - Det är helt fantastiskt vilka kunskaper de delar med sig av..!

Läs och läs om djurens livslängd, vilken istjocklek som håller för vad och hur man ska leva hälsosamt:







Tomten?


Lisa: Du är världens bästa pojkvän..! Och världens skäggigaste...
Hunken: Nehej, Tommy är skäggigare! Och Tomten.
Lisa: Ja, det förstås...


Lycka #2

... är att se efter hur mycket pengar man har kontot, och kunna konstatera att lönen bestod av några slantar mer än vad man hade räknat med.

Och att jag kan ha en förkyld Hunk för mig själv heeela dagen. Han är som en liten hundvalp just nu; varm, hungrig, mjuk, flåsig och ganska hårig i ansiktet (eftersom han inte har träffat en rakapparat de senaste dagarna).
Här ska delas baciller!

Tackar!

Lycka är...

... att efter en lång och hård arbetsdag komma hem och bestämma att det blir Pizza till middag. Att komma på att det är både sovmorgon och löning i morgon. Att finna en godispåse med lite godis kvar. Att snart gå till soffan och mysa till det senaste avsnittet av House.

#3


Dagens brist, #3:
Jag har aldrig fel.
I alla fall väldigt, väldigt, väldigt sällan.
Å andra sidan betyder inte det automatiskt att jag alltid har rätt, men jag kan vara farligt envis när det kommer till en situation där jag anser att jag har rätt, och att du har fel. Så är det. Så blir det.

Amen.

Fettis



Ha den äran på Fettisdagen.
Fettis-dagen, alltså.
Alla fettisars dag.
Hahaha..!


Tulip

Min mamma gillar sånt här, och jag gillar min mamma.

Therefore:


The Lampa!

Väggarna är färdiga.
Och så var det den där sexiga lampan...
Det var svårt att fota så att sexigheten att kunde lysa igenom (haha!), och verkligen fånga skenet (haha!) av den. Den gör sig nog bättre live, helt enkelt.









Nu kan vi alltså börja bo här på riktigt.

I made it

Det gick bra.
Jag var väldigt nervös och skakade som ett asplöv, men det gick bra.
Och det ska bli obeskrivligt skönt att lägga allt bakom sig.

En annan bra sak är att min lillasyster har anlänt, och intagit vår borg. Hon ska sova här och inget kommer någonsin bli sig likt igen.
Hahaha.
Tur för henne att hon är både rolig och underhållande. (Ja, man kan vara både rolig och underhållande, utan att det betyder samma sak.)

Och just det!
I morgon kommer det bilder på världens snyggaste vägg och en lampa som är sexig.
Håll till godo!

Bite my nails

Nu har jag inga naglar kvar.
Och ingen mat i magen.
Jag är nervös. Eller spänd, snarare.
Jag ska på ting, där jag målsägande.
Det är jobbigt.
Jag har sovit oroligt de senaste nätterna och haft svårt att koncentrera mig på något annat än det som kommer att hända efter klockan 14 idag.

Tough shit.

Superseriöst

Saker jag om mina klasskamrater diskuterar på blodigt allvar:


Suck (not!)


Hunken, my life would suck without you.
Du är bara bäst.

♥!

Suck


Saker som suger:
  • Det har snöat hela dagen. Det är såna där små, små äckliga snöflingor som sticks och gör ont. Nej tack!
  • Jag har jobbat så intensivt att jag vaknade klockan tiiidigt i morse och låg och tänkte på hur många olika sätt man kan lyckas göra fel på när man ska få in kortet i kortläsaren, alternativt dra kortet i kortläsaren.
  • I morgon ska jag vara i stallet halv sex. På morgonen. Det är bara fel. Det strider mot naturlagar och dygnsrytmer och tio Guds bud. Jag kommer att hamna hos den röda snubben på nedersta våningen efter det här...
  • Nämnde jag att det är snöstorm?

#2


Brist nummer två:
Jag är ständigt sen. Det är hopplöst. Jag vill givetvis inte vara sen, men det bara blir så ändå.
I can't help it.
Det kan grunda sig i att 1) jag tror att jag är en supermänniska som hinner hundra procent saker på noll procent tid, 2) jag tror att jag kan kontrollera tiden eller 3) det var mig de tänkte på när de myntade ordet "tidsoptimist" för första gången, eftersom jag är guru inom tidsoptimistik.

Hur som helst. Now you know it.

Cold

Mina lår är så kalla att det gör ont när de nuddar varandra.
Härligt!

Idag har jag varit flitig.
Jag har researchat, jobbat hela dagen och varit i stallet fram tills nu. Tjejerna har hoppat, and so have I. The Incredible Norp är laddad inför tävlingen på söndag. Jag är bara mesig och tänker "Bra nu har vi överlevt ett hinder, bara åtta kvar" och sen "Bra nu har vi överlevt två hinder, bara sju stycken kvar..."
Jag är hopplös. (Eller egentligen inte, eftersom jag faktiskt tävlar i hoppning. Men ni fattar grejen)
Tjejerna är duktiga, de blir bara bättre och bättre för varje gång - vilket är helt fantastiskt för mitt ego.

I morgon ska jag jobba igen, det blir gött med real cash nästa månad.

Bristningar

My, oh my - there's a new kategori to read on the bäst blog on the nät..!

Efter en djup diskussion med klassens främsta muppar och en vandrande dialekt från den värmländska urskogen, har jag kommit fram till att jag borde berätta att jag har massor av brister - och jag vet om dem! You wonder why? Eftersom 1) jag inte lever i förnekelse, 2) det är viktigt att ni förstår att även supreme beings kan fela lite här och var, och 3) tro inte att ni ska kunna mobba mig för saker som jag redan är fullt medveten om. Oh no. Icke!

Således presenterar jag Dagens brist:
1: Jag ger folk smeknamn för att minnas deras existens. De är inte alltid snälla, men de följer personen i resten av dennes liv. Det kan vara allt från Diskanten, Indianflickan och Ögat till Ankröven och Slynsara. Allt helt i enighet med personens beteende, personlighet, unika förmågor eller kroppsdelar.
Now you know it.




(Och just det - eftersom jag är lat, så kommer Dagens brist vara allt annat än daglig. Men ni fattar nog själva grejen ändå.)

Law and order

Idag har jag pratat med min advokat.
Han är rar.
När jag förklarar att jag är nervös inför måndagen som komma skall, så säger han åt mig att sluta upp med såna dumheter och inte oroa mig förrän jag verkligen behöver. Smart gubbe, det där. Dessutom beskriver han sig som "Liten, kort och tjock. Men inte helt olik Göran Persson..."

Han är rätt kool ändå.
För att vara advokat.

Goodis

Vi har ett sovrum!
Taket är målat och väggarna tapetserade.
Det blev väldigt vitt, väldigt fint och det känns superbra!
På fredag är hela lägenheten förhoppningsvis klar att börja skryta över, då ska jag plåta lampan i hallen. Den är sexig. Jag trodde inte att lampor kunde vara sexiga, men sen fann jag och Hunken den här. It's rena rama pörren.

Och på tal om saker som överraskar:
Jag har lyckats med något jag aldrig tidigare lyckats med - Lax.
Lax i ugn, närmare bestämt.
Jag vet inte vad jag hittade för magisk trollformel den här  gången, men himmel och heavens vad gott det blev!
Det kan ha varit allt smör.
Eller asken med de italienska örterna jag hittade i frysen.
Eller min limepeppar.
Eller att jag köpte riktigt billig lax.
I do not know, men något var det. Elli har dessutom lärt mig det fenomenala tricket med lök och timjan i ugnen, vilket ger 10 poäng varje gång..! Man tackar!

Hur som helst, nu ska jag vänta på att klockan ska ticka iväg till 21, vi har ju lyxen att kunna välja mella fler än fem tv-kanaler nu för tiden. Lyxigt värre! Jag ska ägna mig åt väntan i mitt nya väntrum: Badrummet. Jag har ju ett badkar nu. (Lyxig värre x 2!)


The Fear

This is sooo good.
Bäst musik just nu:





I wanna be rich
And I want lots of money
I don't care about clever
I don't care about funny


Wake up

Jag är vaken!
Jag har varit vaken sen det ringde på dörren för tjugo minuter sen. Där stod en morgonpigg målare.
Jag är väldigt, väldigt förvånad över att det finns hantverkare som är i tid. I god tid, dessutom.
Han har börjat i lilla sovrummet nu. Först ska taket målas, sen ska det tapetseras om. Samma sak i vardagsrummet. Och hallen ska bara målas. Från marsipantårtsgrön till smörkolabrun. När det är klart ska jag ta en bild på vår nya lampa. (Du kommer att bli avundsjuk, den är riktigt supersnygg.)

Nu ska jag hitta något att leka med fram till att skolan börjar.

Spring Awakening

Jag och Hunken tog varandra i hand och ägna nästan tre timmar åt (nästan) finkultur: Musikal!
Vi var i tid (med 8 minuters marginal), vi fann våra platser (64 och 65), vi noterade antalet fjortonåringar (typ 369 eller så), och antalet PRO-medlemmar (typ 40) och konstaterade snart att vi var de enda i vår ålder som var där (så vitt vi kunde se).
Sen började föreställningen.
Åååh, det var bra!
Så tragiskt, men bra!
Och de sjöng så bra, och dansade så bra, och spelade så bra och gjorde allt bra..!

Jag grät lite tyst för mig själv i slutet, och jag tror att till och med Hunken blev lite, liiite blöt i ögat. Det är höga betyg, vill jag lova..!



True Love


Hunken, i badrummet, mycket uppgiven:
Varför måste du ha trettio tusen olika sminkgrejer!?
Lisa, mycket förklarande:
Det är ett av livets stora mysterium, kvinnor har...
Hunken, utan tålamod:
Det är för att du är så himla ful.
Lisa, förnärmad:
Ja, så är det. Givetvis.

Secret message

... till min pappa:

Ikväll, klockan 22 ska du lägga dig i soffan (som jag och Hunken hämtar i slutet av veckan) och titta på kanal 9.
Please?

Tack!

Rude

I want them to die.
Jag vill verkligen det.
Okey, jag är en dålig människa - fine!
Men de är sämre. I alla kategorier.

Stor bild, för att you want to.

Jag funderar på om jag ska svara på följande kommentarer genom att skriva riktigt grova otrevligheter på svenska, eller om det räcker med ett klart och tydligt "Fuck you, you fucked-up fucking fuck!"

Trippla det!

Nämnde jag hur mycket jag avskyr att vara hos tandläkaren?
Did I?
Nåväl, trippla den avskyn.
Jag totalt trippelhatar att vara hos tandläkaren.

Nu sitter jag här, hungrig som en varg och med samma känsel i munnen som ett lik. Noll alltså. Noll känsel!! Inte en särskilt bra kombination om man vill undvika att äta upp insidan av kinden utan att märka det...
Bedövning suger.
Klockan kvart i elva: Bedövningen kommer att sitta i i nästan två timmar från och med nu..!
Klockan tio över ett: Must. Eat. Food. Now! -gurlgel, dreggel, slemmel-

I don't feel it.
The läpp/kind/mun alltså.
The hunger can I feel very well, thanks for asking.



Dessutom kommer jag att gå i personlig konkurs på kuppen. Man tackar!
Tre svarta hål, fem tänder som ska dras ut och en rad undersökningar senare: 15-16 000 svenska riksdaler fattigare.
Finanskris, någon..?

Morgonbetraktelser:


-MTV är fantastiskt.
Breakfastclub måste vara det bästa sättet att börja dagen på. Jag blir bara glad.

-Det snöar. Igen. Superkul. Det innebär att chansen att få hem den där gamla byrån jag såg i stallet är mindre än minimal vid det här laget.

-Jag ska till tandläkaren idag igen. Kan ni förstå vidden av total sugighet?

-Jobbet ringde. They want me på fredag. Och I want money, så i'll be there.

-Hunken har packat ner sin rakapparat i en flyttlådlåda. Det var jättebra i fredags. Det är inte lika bra idag, eftersom den är kvar i flyttlådan... Innan han gick till jobbet tiiidigt i morse pussade han mig och frågade mig vad jag skulle göra idag. Han fick inget svar, utan ett fräs om att "Du måste raka dig! Det känns som att jag pussar en julgran!".
Jag är så oerhört mild på morgonkvisten...

Nu blir det frukost, sen ska jag undersöka den där byrån.
Sen ska jag infinna mig hos tandläkareländet. Fy fan!

Terror


Jag har varit hos tandläkaren.
Det är jobbigt, det otäckt, det gör ont.

Jag infann mig i ett obekvämt, horisontellt läge med en tant som inte kunde sluta prata. Till slut låg jag där och grät med en skarp lampa i ögonen och ett potentiellt mordvapen i munnen. Ljudet av tand mot mordvapen gav mig rysningar och blodsmaken var på plats innan jag ens hann säga "Aaaj!".

Hur ska jag klara att dra ut fem tänder, om jag ligger och grinar redan hos tandhygienisten?
Det är helt orimligt. I can't do it.
Kära tomten och jesusbarnet, jag vill bara vara medvetslös. Jag kan få vara det om jag lovar att använda tandtråd och bara dricka läsk med sugrör?
Ple-he-eease?

Date


Jag har en vän!
En riktig.
I verkliga livet.
Som dessutom kan tänkas vara mitt största fan.


Vi har varit i stallet och vi har ätit tacos (inte i stallet, utan hemma i mtt nya hem).
Nu ägnar vi oss åt the real deal och ligger i soffan, jäser och ser på Bones.
En av oss är dock liiite snyggare, smalare och blondare än den andra:



Vi har förresten DUBBELT så många kanaler nu för tiden. Minst.
Det är VM i zappande här. Jag kan snart utmana min far på att följa flest program under samma timme.
Fäntastic!

Party readers


Av någon oooooutgrundig anledning har jag mycket färre läsare på just lördagar än någon annan dag i veckan. Är det ett teckan på att mina läsare ett gäng partyfjortisar, coola club cats, vinpimplare eller Sunneraggare som är ute och dunkar plåt?
Är det så?
Va? Va? Va?

How I wonder...

Let's get excited!


Det här är helt galet:

Jag hööör mina grannar.
Jag hör deras musik.
I can hear them!
Jag har grannar!!
Det är så spännande!

I vår förra lägenhet hade jag och Hunken endast Snygg-Fredrik och Snygg-Lina på andra sidan väggen. Nu har vi en miljard grannar från ungefär lika många olika länder i ungefär lika många riktingar.
Åhåhå, som här ska spioneras..! Och lyssnas. (Och säkert hatas lite framåt småtimmarna.)
But still - Grannar!
Levande grannar!
Riktiga grannar!

Jag är helt tagen av tanken.

Stolt


Nu för tiden är det en hel del saker som gör mig stolt, tack vare mina tappra fredagstjejer i stallet. De är så duktiga! De är min bästa ego-boost nu för tiden, och jag blir som världens skrytmorsa när de gör bra ifrån sig, tar ansvar och visar framfötterna.
Som när...
- de ramlar tre gånger på en kvart och fortfarande inte ger sig
- de gör världens omhoppningssvängar och lyckas få full pott varje hinder
- de ber mig att höja lite till. Och lite till.
- de gör som jag säger och det fungerar - varje gång!
- de alltid gör sitt bästa, oavsett vad för sorts övning jag tvingar dem att göra
- de verkligen, verkligen vill lyckas
- de låter mig skälla på dem, och alltid manar fram ett jävlaranamma och skärper sig efteråt
- de vågar fråga - om vad som helst
- de visar att de verkligen har kul
- de ringer och berättar om dagens bravader och är glada för att de vågade hoppa lite högre än förra gången

Ni är så bra!

Russin

Nu har vi flyttat till vår nya lägenhet.
Där finns det tre rum och ett badkar.
Således har jag badat.
Lääänge.

Så nu är hela jag som ett stort, blekt russin.
Visserligen ett russin med supermjuk ansiktshud, tack vare att jag fann en ansiktsmask i en låda...

Det är underbart.
Jag har inte haft tillgång till badkar de senaste 10 åren, så det här känns oerhört lyxigt. Nu måste jag börja skämma bort mig själv med lyxiga badoljor, badankor, badbomber, badskum, badkarskuddar... För att inte tala om ett nytt duschdraperi, en snygg matta, supersmart förvaring av alla badtillbehör och handdukar, tandbortshållare, etc och så vidare i evighet.

Men, trots alla lyxigheter finns det en fördel med badkar som med lätthet överglänser alla andra fördelar:
Det är tusen gånger lättare att raka benen i ett badkar än i en dusch.



Tack för ordet, nu kan äntligen få känna mig lite kvinnligare än på länge, jag har spenderat de senaste dagarna iförd Hunkens mjukisbrallor och utan varken balsam eller tändernas flourskölj - men med finnar i halva ansiktet... Suck!

Fredagen den trettonde...

Det börjar bra.
Jag vaknar, duschar, ringer och fixar parkeringstillsånd, bokar tid med dem som ska komma och mäta nya lägenheten inför renoveringen och packar in några flyttkartonger i bilen. Sen åker jag till nya lägenheten, bär in flyttkartongerna, träffar mätmannen och åker tillbaka in till stan.
Det är nu det går lite fel.
Jag svänger ut framför en polisbil, eftersom jag kom från höger och hade företräde fanns det inte mycket annat att göra. Sedan går det upp för mig att jag kommer att bryta mot minst två trafikregler (vilket är helt befogat vid flytt från centrum!) - Men med en snut i ändalykten. Känslan som infinner sig är allt annat än angenäm.
Jag svänger in på bussgatan (där får man inte köra bil) och polisen följer efter.
Jag svänger in på gågatan (där får man verkligen inte köra bil) och polisen följer efter.
Jag parkerar snyggt på gågatan (där får man inte parkera) och polisen ställer sig bredvid.
Jag kliver ur bilen och de vevar ner sin ruta.
"Hur tänkte du nu, unga dam?" frågar konstapeln.
Jag sliter fram min neonrosa post it med nummer 2724 på och viftar med dem samtidigt som jag säger "Jag lovar, jag har parkeringstillstånd!"
"Det är bra, annars hade vi varit tvungna att vidta åtgärder..." säger polisen och glider iväg.

Kvar stod jag, min rosa post it, den förbannade jxvla "bilen" - och ungefär en miljon nyfikna Karlstadbor.
Det kändes inte jättebra. Inte någonstans kändes det ens lite bra.
Så nu sitter jag här och skäms lite, samtidigt som jag hoppas att någon snor den förbannade, jxvla "bilen". Det skulle vara väldigt befriande...


Low

Vi har packat.
Och packat.
Och suckat.
Och packat.
Och så har vi slängt lite.

Resultatet:
-Ett stycke trött Hunk med negativ syn på livet.
-Ett stycke trött Lis som ska vara vaken en stund till och vakta torktumlaren. Inte riktigt lika negativ syn på livet. Än.

One good thing

.. med den här dagen är att jag ska träneliträna lite nu, och sen ska jag och min Hunk hämta the key med stort K - nycKeln till vår nya lägenhet.
Sen ska vi använda nyckeln och börja planera.

Okey. Det var egentligen two good things.
Men jag är inte så optimistisk just nu, så jag avrundar neråt...

...

En dålig dag är när man tvättar, packar och pluggar för fullt - utan att något händer. Tiden tickar på, men allt annat står stilla. Det hela når sin kulmen när jag sitter och väntar på att bloggen ska uppdatera sig själv. Jag kanske har avlidit innan den här dagen slut, blott 22 år gammal. Orsaken borde bli hjärnstillestånd i samband med det obehagliga faktum att tiden inte står still. Det skulle antagligen bara kännas som en befrielse av ta hissen till översta våningen och hälsa på jesusbarnet och äta philadelphiaost.
På min grav ska ni skriva "Always late - but worth the wait" eller "Yes - nu ännu drygare!".

En bra dag... är en annan dag.

Sex


Elli har en ny favoritdag:
Sexagesima. Det är en oerhört viktig dag, och inträffar på söndag.
Eftersom att ordet skrämmande nog innehåller "sex", så överlåter prydot själva utredningen till mig (då jag är självutnämnd expert på området).


Bild snodd från Elli.nu på ett högst ohederligt sätt.

Så, till att börja med:
Sexagesima.
Jag vet att majoriteten av mina läsare (typ 99,2%) är över femton år, och att ordet därför inte behöver en utförlig förklaring. Vi kan nöjas oss med: Två vuxna människor kramas väldigt, väldigt mycket, och så planterar mannen ett frö i kvinnans mage, som sedan blir en lillebror. Typ.

Sexagesima.
Age har vi lånat in från engelskan och det översätter vi enklast till era, tidsperiod eller ålder.

Sexagesima.
Sima är ett litet område i Ungern. Det har en  area på föga imponerande 4,88 km², och där bor bara ett 20-tal människor.

Sexagesima är alltså den enda söndagen på hela året som invånarna i Sima ligger med varandra. Jag vet inte varför, men det skulle förklara varför de är så få. Som de snälla svenskar vi är har vi dragit vårt strå till stacken för att simainvånarna ska få pöka lite, genom att skänka dem en helt egen dag i vår almanacka.

Eller inte.

6+6

Busan har utmanat mig. Foto it is.
Sjätte mappen, sjätte bilden.
Nu ska vi se här...



Jag utmanar... dig!

Guld

Woho!
Lycka är att börja tömma fysen på lämplig föda inför flytten, och finna en påse med lussekatter..!

Lyxfrukost till mig!

Play that punky music, white boy!

This is good.
This is nice.

Inte nog med att jag är helt oslagbar på att komma på prima rubriker, jag har även totallt fab musiksmak. Rykten har nått mitt kungliga öra, att Blink 182 ska börja göra musik tillsammans igen.

Jag minns det som igår, hur jag som kajalkladdig fjortis spelade skivan "Take off your pants and jacket" på högsta möjliga volym inne på mitt rum efter att jag och mamma hade bråkat. (Några regelbundna gånger i veckan, med andra ord... )
Ljuva och stökiga tider, ljuv och stökig musik. De drev med pojkbanden, såg lite farliga ut, hade snygga tatueringar och visade mig vägen till Bowling for Soup (a.k.a the greatest crazyskatepunkrockband in the world).
Dessutom har de en nakenvideo. Vad mer kan man som kajalkladdig fjortis begära?


What's My Age Again - Blink 182



blink 182 - all the small things

Bella Notte


Inte nog med att månen är full,
Vi ska äta från annans kastrull!
Stor är äran på ettårsdagen,
för vi ska gå ut och få mat i magen
Se varann i ögonen, hålla handen
och tacka jesusbarnet och den heliga anden,
för att vi är såhär härligt kära
och att vi alltid vill sova så nära
(fast det kan nog bero på en trång säng,
och inte bara på kärlekskläng)
Nu ska vi alldeles strax gå ut,
och hoppas att kvällen aldrig tar slut...


















Tomorrow


Tomorrow, tomorrow
I love you tomorrow.

Nu är det ju faktiskt så att jag älskar Hunken varje dag, men i morgon ska det älskas lite extra. Då är det vår dag. Vi ska vara jätteromantiska och packa flyttkartonger, tvätta kläder, diska och slåss om vad det ska bli för mat.

 Åh, detta ljuva samboliv.

Gifts

Varför det är bäst att bo i samma trappuppgång som mig och min hane:



Vinprovning


Superbra saker med mitt jobb #1: Mina kollegor.
Superbra saker med mitt jobb #2: Dokusåpan i lunchrummet.
Superbra saker med mitt jobb #3: Vinprovning.
Superbra saker med mitt jobb #4: Vinprovning, med mina kollegor, i lunchrummet:





Stor bild finns >här!<

Ski Sunne


Åååh, det här är så bra.
Det är så roligt!







Move in


Håkan: Snart blir vi nästan grannar...
Marie: Jag har inflyttningsfest varje helg!
Lisa: Det måste jag skriva upp..!

åhåhå

Här ska bloggas..!
Men inte nu.

Det ska bloggas senare.
ch sen ska det laddas upp bilder.

Ooh ja, och jajamen.

Tills dess:


Pirr pirr

Idag ska jobba i en annan butik.
Främmande miljö, främmande kunder, främmande kollegor, likadana flaskor.
Fast fler.
Fler av allt.
Jag är pirrig.

Green

Jodå, kattdemonen har slagit till igen.
Han vill tydligen också flytta och tänker ockupera våra flyttlådor tills vi packar ner honom:



(HAHAHAHAHAHAHAHAHA! Jag bor uppenbarligen tillsammans med en amatörcirkus...)


Fly

Fly som i flytta.
Något jag har praktiserat väldigt väl de senaste åren, har jag observerat:
Först flyttade jag hemifrån, till en etta i bikupan. Sen flyttade jag därifrån, till en etta bredvid ungdomsmottagningen och bodde där i drygt ett år. Sen flyttade jag igen, ut på vischan. Och sen flyttade jag till Falkenberg. Sen flyttade jag till Hunken, bodde i hans etta i två veckor och flyttade sedan vi hit. Och på torsdag börjar vi flytta igen.





Jag tänker bo i lägenheten på the happy mine lääänge.

Manligt

Det är så skönt med en man som kan ta egna initiativ i köket. Medan jag har slitit i stallet har han slitit sitt hår över dagens middag. (läs: Han har haft beslutsångest över från vilken pizzeria han ska beställa mat från.)

Jag ska inte klaga, jag har i alla fått mat utan att anstränga mig det minsta.
Eller förresten. Jag ska nog klaga. Eftersom det var jag som fick hämta pizzorna medan han satt hemma och... satt, efter denna oerhörda ansträgning det innebär att beställa pizza.
Stackars Hunk, hans liv är i allra högsta grad väldigt hårt.

Packad

Om en vecka får vi nycklarna till vår nya lägenhet. Det skulle kanske passa att börja planera, börja packa och börja rensa lite snart. Gör vi det?
Nja. Inte så mycket.
Inte alls, faktiskt.
Vi har i alla fall sagt upp elen.
Och jag har slängt tre par trasiga jeans.
Vi har bestämt oss för att slänga gamla tallrikar och kaffekopparna vi aldrig har använt.
Och så har vi tänkt att vi ska börja tömma bokhyllan snart.

Flyttkartongerna står i förrådet. Det är ungefär 10 meter dit. Hur svårt ska det vara?
Herregud, vi vill ju inget hellre än att flytta härifrån, varför är det så segt? Det är ju att bara att börja packa ner böckerna i bokhyllan och sortera ut kläder vi inte kommer använda de närmsta veckorna.

Ikväll.
Ikväll ska jag börja.
Ja jävlar.

Bastard

Här har ni honom, min bror.
Säljes till högstbjudande:


fa


My dear brother berättar varför han läser min blogg varje dag:
"När jag ska gå in på facebook och skiver fa i adressfältet så kommer din blogg upp först."

Man tackar.
Inte för att "Jag är givetvis väldigt intresserad av att läsa om vad som händer i ditt liv, älskade syster" eller "Din blogg får mig att skratta även när mamma tjatar" eller "Du är så bra, du är min idol och det har du alltid varit".
Nejnej.
För att jag är i vägen för facebook.
Man tackar, som sagt.

Undrar om det är så för alla läsare?
De skulle egentligen in på facebook, men min lömska blogg ligger ovanför och så sladdar de in här av misstag.


Inte undra på att jag har fler besökare än vanligt...

Good Night


Jag kom nyss hem från stallet. Det blev hoppträning och det blev seeent.
Norpan var duktig, hon är rakare än någonsin och höll sig på mattan hela passet. Jag blir alltid lite stolt när hon låter bli att försöka döda mig. Snäll häst..!

Nu ska jag sitta här och vänta tills Hunken faller i koma, och på att mina rumpa ska tina. En iskall rumpa kan väcka vilken avsvimmad stackare som helst, och jag kan tänka mig att det blir lite gnälligt då... Om han bara visste vad jag offrar för hans skull, egentligen är jag dödare än dödstrött och vill inget hellre än att krypa ner under duntäcket och använda honom som element, men det gör jag inte. Icke. Här sitter jag och pinar mig till vakenhet för hans skull. För att han ska få sin skönhetssömn så offrar jag min. Utan att tveka. För att jag älskar honom. (Och för att han är mycket starkare än mig...) Och för att jag vet att han verkligen behöver sova, han har ju bland annat jobbat hårt och rastat min bror i flera timmar idag. Dessutom jag vet att han uppskattar sin sömn. Så därför sitter jag här och håller mig vaken, för att jag älskar honom.
Oh ja, vår kärlek än nämligen större än en frusen rumpa!


Även om rumpan i fråga är ganska stor...

Shitty Shit

Det var en riktigt bra dag, fram till för bara en liten stund sen.

(Du borde kanske sänka volymen lite...)


Bib


Biblioteket på universitetet.
How I hate it.

Sega datorer, nervösa sammanbrott, böcker som helt plötsligt slutat existera, störande ringsignaler, skrivare som strejkar. Allt finns här.

Nu är jag här eftersom jag ska söka på akronym.
Som ABBA och LASER, ni vet.
Och som KUK, om man syftar på Kyrkans Ungdomskör.
Och det gör vi ju alltid.

Friend




Dog


Jag vill ha en hund.

En lurvig blandis som är lägre än knäna.
Now you know it.
Jag fyller år 28 mars.

Tack på förhand!

God afton!

Vi har haft en utmärkt vilodag hemma hos oss.
Jag ramlade ur sängen klockan strax efter tolv, och sen dess har jag inte åstakommit så mycket mer än frukost, film, stallet och lite yoga. (Jag har dessutom slagit på stort och duschat, dagen till ära)

Snart ska jag lägga mig i soffan. Soffan är bra. Min vän i nöden.
Just nu sitter jag och skrattar åt Hunken som -trumvirvel- nördar. Såklart. Han är ungefär lika harmonisk som vanligt: "Det var jag som sköt dig. Du stod i vägen!" / "Nu skiter jag i allt!" / "Nu tar jag hagelbrajjan och bara springer!"och så lite suckar och stön, galna miner och arga armrörelser.
Det känns så tryggt med en psykopat i förhållandet. Jag får tacka jesusbarnet för att i alla fall 50% av oss är funtade relativt normalt...

Nu:
Soffa.
Och film.
(Ja, det är givetvis bara för att jag känner att jag bara måste uppta lite bandbredd som hämnd för den bristade uppmärksamheten. Vad ska man en psykopat till om man inte får reta upp den liksom?)



Förresten!
Elli har rotat i sin nördhistorik och funnit en sedan länge saknad vän till mig:
Hestekorna i högaffla hage!

Home!

Nu är vi hemma.
Och nu ska här sovas.

Dagens frågotr:
Nämnde jag att jag började jobba kl 8 i morse?
Hur många timmar har Lisa varit vaken nu?

Rött svar vinner en fiat.