Best of today

Mmmm... salta mandlar.
Och parfym som luktar gott.

 


Oroligheter #3

Ingen demonstration längre!
Alla är glada och dricker sangria och är ute på stan och trängs.

Mix 2








1. Casa Batlló. (Jag tror att Ariel bor här)
2. 13 vykort. Bildbevis på att de är skrivna och skickade.
3. Sötaste blommorna på Rambla, de är pyttepyttesmå och kostar 1€ per strut. Har inte köpt någon... än.
4. Hunken ser kool ut (?) och jag ser rädd ut. Vi är i alla fall på Rambla och Hunken har nya solglasögon och mitt halsband är väldigt fint med en rosa vespa på.

Oroligheter #2

Några fina vänner (och mamma) har hört av sig och frågat hur det är med oroligheterna.
Och det har väl varit ganska... oroligt. Allmänt stök och kaos, skulle man kunna säga. Visst är det en ganska olustig situation, men både jag och Hunken har varit ute på stan i omgångar under dagen, och vi har känt oss trygga hela tiden.

Hunken spelade in några korta filmer i förmiddags (alltså över 12 timmar sen, innan det drog igång på riktigt). Här är en av dem:



DN har skrivit lite om demonstrationerna.
Länk med bra bilder.

Det enda som jag egentligen oroar mig för är hur länge det kommer hålla i sig, hur läget ser ut på flygplatsen och om vi kommer att kunna ta oss hem på fredag.
Man längtar ju efter hunden. Det gör man.


Mix

 

 

 

 

1 - Hunken och lens flare.
2 - Columbus pekar åt rätt håll.
3 - Världens häftigaste saluhall.
4 - Bläckfisk.


Oroligheter

Det strejkas i Barcelona idag.
Plaça de Catalunya och gatorna runt om har fyllts med demonstranter. Vi bor på en de gatorna. Om vi går 100 meter åt vänter när vi går ut från hotellet står vi torget.

I morse var det väldigt lugnt, de flesta butiker var öppna och de flesta verkade vara vid gott mod.
Nu är det inte så lugnt längre.
Demonstanterna använder visselpipor, megafoner och såklart; vuvuzelor. Och ropen skalla. De har flaggor och banderoller och åsikter.
Först tänkte jag; Leve demokratin!
Sen kom det ett långt tåg med svartklädda människor som hade huvtröjorna uppdragna, maskerade ansikten och svarta flaggor.
Då tänkte jag; Shit. Shittans Shit. Och kände hur svenskheten spred sig i kroppen.
Inte långt efter det började det smälla. Det dånar och ryker från asfalten.

Poliserna avvaktar men har spärrat av flera gator, vi såg kravallutrustningen, blåljusen och helikoptrarna innan vi gick in på hotellet.

De flesta butiker och restauranger stänger, eller väntar på att snabbt dra igen.
När vi gick hemåt såg vi hur personalen på Burger King ledde ut gästerna köksvägen.


Liiiite rastlös här

Hunken sover, Hunken sover

i sitt lugna bo.

Han är inte farlig

bara man är varlig

Men man kan dock,

men man kan dock

honom aldrig tro...


New Yorker

Vi har varit på stan!
Och jag skulle köpa en handväska, men det blev det minsann inget med. I stället blev det middag på Hard Rock Café, två fina toppar från New Yorker, prima värktabletter* och kinderägg**.
Hoppsan!


Speaking of piller; Jätteroligt tröjtryck.


Kosmisk lag: Man blir automatiskt lite snyggare när man åker utomlands.
Note to self: Borde flytta.





* Inte för att jag har värk, utan för att jag är löjligt förtjust i att ha exotiska tabletter hemma. Gärna färgglada. Och starka. (OBS! Är inte det minsta drogliberal, utan har bara jävlig mensvärk och grinig mage med jäkligt jämna mellanrum...)
** Kinderäggen ska nog få ett eget inlägg. De är mycket intressanta.

I'm in Barcelona!

Nu har jag precis klivit ur duschen och i kläderna.
Vi är på hotellrummet.

Jag mår illa.
Jag får alltid en flygbaksmälla och magen känns som att den är kvar på några tusen meters höjd. Inte så trevligt.
Sånt som däremot är trevligt:
- Att inte kräkas på planet
- Otroligt fina tidningar på flygplatserna
- Välkomstchampagne på hotellet
- Vi är ju här för tusan! Hur trevligt som helst!

Nu ska vi bege oss ut på stan för att äta och tänka ut vad vi ska göra i morgon.
Det är nämligen strejk i morgon, så ingenting kommer att vara öppet.
Det där med timing har alltid varit min starka sida.

För övrigt är jag glad för att vi har en så jäkla bra resväska. Den är snygg och unik och fantastisk och syns på hundra meters avstånd. Bra skit.

 


03.45

I morgon ringer väckarklockan tidigare än någonsin; 03:45

Vill grina bara jag tänker på det.
Vill inte grina när jag är på hotellrummet.
Vi fick (nej, pröjsade sjuka summor pengar för) ett SKITFINT hotellrum!
King size, världshistoriens största och fluffigaste dunkuddar och hisnande utsikt. Samt icke att förglömma; Gratis minibar! Gratis porr!
(Sånt ingår nämligen när man pröjsar sjuka summor pengar, ser ni. Jag hade kunnat räkna ut vad det kostar i timmen fram till 4 i morgon bitti, men vill inte grina.)

 




VBB hittade solen... i soffan.


Lycka är...

...att sitta i soffan och titta på min hund medan har strimlar mina nylonstrumpor.


Nöjd!

Todays crazy fact:

Jag har packat.
Allt klart!

Och det rymmer inte ens halva resväskan.
Hunken kommer vara helt stum av chocken.

Det här med att lägga band på sig själv alltså

Ska ju till över 20-graders medelhavsvärme inom loppet av 40 timmar. Är inte det minsta redo för att ta avöversta lagret kläder. Min kropp är redo för vinter.
Några exempel:
- Jag har påbörjat projekt vinterpäls (är man gift så är man!) (är liksom årets fryslort).
- Min hud har temat "A whiter shade of pale".
- Hunkens fötter är mjuka som en bebis, mina fötter är sträva som en skäggstubbe.
- Jag blir alldeles lycklig av blotta anblicken av varma strumpor.

Så idag när jag var på Bergvik och förgäves letade efter reseförpackningar för schampo och balsam snubblade jag över en hälhyvel.
Förstå vilket fantastiskt redskap att plåga mina sträva fötter med!? Inget mer fila när man kan hyvla. Det är alltså någon slags rakbladsvariant av osthyvel för hälarna. Amazing.

Blev dock lite för entusiastisk och det kom lite blod.
Och det gör lite ont.

Eller mycket ont.






13.13

time to get dressed.

Mmmm

Morgonstund. (Nu även kl 11:40!)

Min mormor ringde för en stund sen, piggare än någonsin. Där ser man vad lite friska höstvindar kan göra. Idag har jag och Hunken varit gifta i 50 dagar. Idag packar vi väskan och i morgon startar resan. På tisdag är vi i Barcelona.

Nu: Frukost.
Youghurt med smak av äppelpaj, Kellog's special-K och solroskärnor.

 


Det kunde man minsann inte tro!

För kännedom:

Jag har aldrig i hela mitt liv ätit en BigMac på McDonald's. Näver bäver. Det är typ jag och barnen i Afrika som har lyckats undvika den där hamburgaren. Skillnaden är väl att de är smala och jag är... inte så smal.
Hur som helst.
Jag vill inte äta en BigMac. Jag äter inte på McDonald's.
Jag och McDonald's är liksom inte kompisar. Det började för ungefär 1000 år sedan, eftersom jag inte ens kunde gå in McDonald's när jag var liten. Jag spydde av lukten.


/Inte riktigt som de andra barnen

Svälter ihjäl här


... och blir mer och mer sugen på att åka och hämta en fyra små rätter för varje minut som går.

Lil'sis

Min syster goes Irish.
Eller went Irish igår.
Hon har packat ihop sitt liv och flyttat till den gröna ön med skön dialekt, gröna pysslingar, st paddy's day och massor av irish whiskey. Och hästar, såklart.

Tänkte göra lite reklam för henne här, så att ni har något att läsa nästa vecka om jag har totalsemester och inte bloggar ett dugg. (Läs: om Hunken utfärdar bloggförbud)

Snygg header har hon också. (Undrar vilken kool storasyster som har gjort den?)


TRE dagar.

På tisdag åker vi till Barcelona!
Det känns helt tokigt..!

För att få igång resenerven har jag köpt lite euro, införskaffat ett fodral till datorn, nytt minneskort till kameran och börjat planera lite packning.
Jag och Hunken har diskuterat vad vi vill göra, och vi är rörande överens; Gå omkring, ha sovmorgon, äta god mat, ta roliga bilder och spendera några timmar på akvariumet.

Såhär fint är laptopfodralet, finns på Wedins:

 


Fredagsmys

Hunken och Billy jagar varandra genom lägenheten.
De är som två djungeldjur.

Annars då?
Jovars;
Jag har varit i Degerfors med Elin (Hunkens brorsas blivande fru) och valt ut en brudklänning. Med hjälp av mitt knäppa inflytande kom hon hem med en suuuuperfin klänning. Inte alls den hon trodde att hon skulle köpa, utan en som verkligen var helt annorlunda - men perfekt!
Så himla kul!

Innan Degerfors hade jag och Putte och Ida ett nördkonvent inne i stan. Vi avhandlade alla obligatoriska ämnen och tyckte om varandra och skrattade och planerade en resa till Berlin (!?).

Efter Degerfors såg jag beridna högvakten.Eller såg och såg. Hörde mest, medan jag stod bakom Karlstads uppenbart längsta pensionärer och övervägde att svinga kameran i deras huvudhöjd. Avstod dock eftersom högvakten var beväpnade med både värjor och poliseskort. Det resulterade i att bilderna inte bara pryddes av fina hästar och blanka hjälmar - utan även av en flint här och där. Suck.
La upp två ganska anonyma bilder på hemsidan i alla fall.

Och nu?
Nu går vi nog och lägger oss.

Att plåta

Beridna högvakten är i Karlstad!
Jag vill titta och peka och ta kort och älska våra hederliga svenska traditioner och monarkin.


Fredag 24 september
17.35–18.00 | Parad genom Karlstad, startar vid Muséeparken och går till Stora Torget.
18.00–18.20 | Uppvisning till ett figurativ marschmusikprogram på Stora Torget.

Lördag 25 september
11.30–12.00 | Några av Musikkårens hästar står vid huvudentrén på Färjestadstravet.
12.25–12.55 | Invigningsceremoni av Unionstravet.
12.55 | Minnesceremoni med Harry som lämnar ett hovavtryck.
14.30–16.46 | V75- loppen leds av Salvador och Nils, två av musikkårens Kladrubyskimlar


Nördarna och humorn!

Läst på Twitter, angående gårdagens Facebookhaveri:
"FB nere. Blir det en baby boom om 9 månader tror ni?"




Hö hö hö hö!

Mums

Min mage har inte varit kompis under veckan, och trots att jag har gjort mitt yttersta för att äta magvänlig mat har det inte fungerat.
Igår gjorde det så ont att jag inte kunde böja mig, eller räta ut mig = Oerhört oergonomisk ställning = Ryggen blir sur.

Suck.

Idag blir det alltså nutrilett för min del.
Och samarin.
Och de där magiska tabletterna jag köpte i New York.

Det har nämligen visat sig att nutrilett och min mage är bästisar.

Livet är en strid

Idag utspelas och avgörs kampen mot Tvätt Everest, den högsta bergstoppen i hela lägenheten. Kanske hela trappuppgången. Kanske hela kvarteret.
Antalet gånger detta mäktiga berg har utmanats är oräkneliga, gång på gång har Lisa gett sig in i striden och trott sig besegra denna massiva hög av bomull, trikå, udda strumpor, spetsig spets och elastan - men lika många gånger har Tvätt Everest rest sig igen.

Vem skall stå som segrare efter tvättidens slut?


(Tänk er att någon amerikan med årets basröst uttalar följande ord enligt filmtrailerbibelns alla regler. Det är den känslan jag vill åt. Annars kan ni trycka här för att få den genuint dramatiska känslan)


Glee, alltså. Vilken grej!

Ser 02.01 av Glee.
Mår så fäntästiskt gött att jag spinner och kurrar och myser i soffan av genuin feel good.
Hösten är räddad!

 


Från en soffa nära dig


Jag och Billy ligger i soffkoma.
Internet ligger också i koma, så jag har fått rota fram det lilla rosa modemet för att delge er denna väldigt oväsentliga bit information;

Om 12 minuter ska jag åka till jobbet.
Sen ska jag jobba till klockan 22.
Efter det är det antagligen dags för koma igen.

Annars så?
Jovars.
-Vaknade utvilad och åt muffins till frukost.
-Fick ett fint erbjudande och tackade ja.
-Åkte till Väse och lastade en häst.
-Hamnade i soffan till Beverly Hills.
-Åkte till jobbet.

När det är höst...

... kan man strimla höstlöv i obegränsat antal..!
Billy är helt vild.







En plan

Just nu äter vi frukost här hemma, jag och min Hund. Eller kombinerad frukost och leksaksstrimling, snarare...

Vi har varit på lååång morgonpromenad och ska snart ta tag i den här dagen.
Närmast väntar ett möte på KAU, sen en tripp till Väse för att hantera en vilde och efter det ska jag kvällsjobba.



Dagens kvällsmat

När jag kom hem från kvällskursen fann jag Hunken precis på samma ställe som jag lämnade honom; i soffan. Han har opererat ut en visdomstand, stackarn.
Han har halva kinden full av tamponger, hela systemet fyllt av värktabletter och får livnära sig på flytande föda genom sugrör. Jag tycker synd om honom.

Men, det hindrar mig inte från att skratta ihjäl mig en smula när jag möts av den här synen:

Jag älskar dig, Hunken.
Och jag vill påminna dig om att när jag låg hemma i soffan med nyopererad visdomstand köpte du pizza till middag.



Dagens frukost

Update:
I went totally banans i skålen med smet.
I denna stund gräddas muffins med äpple, müsli, russin, hasselnötter, kanel, kardemumma, solroskärnor, honung och havregryn i min ugn.

 


 

 


Efter valvakan, mina tankar:

Jag vaknar, solen skiner och jag är vid gott mod.
Heja Alliansen!

Jag är glad att Miljöpartiet är det tredje största partiet och att det var så lite, så lite som skiljde mellan S och M.

Och SD kom in i riksdagen. Det är skrämmande. Men deras inflytande kommer att vara ytterst begränsat och vi kan nog lära oss något av det här. Vi får ta det för vad det är och hoppas att de kan bidra med något annat är ren skit. Om fyra år har de fjuniga tonåringarna som röstade på SD vuxit till sig och troligtvis (men inte säkert) utvecklat organ att tänka med, så vi håller tummarna för att de inte blir omvalda nästa gång.
Jag hoppas att samtliga partier är såpass proffsiga att det inte blir pajkastning, martyrskap och skandaler av den här mandatperioden.

På informatörsdagen i våras sa Jesper Strömbeck att det är nyhetsmediernas ansvar om SD väljs in i riksdagen. Jag är kluven, men beredd att hålla med. Ju mer uppmärksamhet SD har fått, oavsett om det är positivt eller negativt, har gett dem just uppmärksamhet - och det är tack vare den uppmärksamheten de har 20 mandat idag.

Typiskt

Attans!
Jag trodde att mitt nya visakort skulle komma automatiskt.
Så var det inte riktigt i verkligheten.
Nu har jag dock beställt ett, och det blir såhär fint:

Det som återstår nu är att hålla tummarna för att det kommer om allra, allra senast en vecka. Efter det är jag nämligen i Barcelona - och då skulle man nästan kunna tro att jag behöver använda det...




Sista orden innan läggdags

 


Jösses


Vi är tydligen så uppspelta och triggade här hemma att vi helt har glömt bort en av de viktigaste ingredienserna för en lyckad uppsittarkväll:

Ostbågarna!


Är seriöst svettig av att följa valets väg mot klimax via sociala medier, tv och telefon. Twitter är helt giftigt just nu. I LOVE IT!

Vilken grej!


Valresultatet från Karlstad har kommit!

Valdeltagande:
92,7 % (Jag är så himla imponerad! HEJA OSS!)


Intressanta siffror:

33,8% - S (som backar 10,9%)
32,1% - M (som ökar med 3,2%)
SD får preliminärt ett mandat med 1,9% - men då har de faktiskt fått backa 0,6%, så det går åt rätt håll.


Expertkommentar:
Jag gillar att det blå (eller orange) blocket verkar ha sitt på det torra, men jag hade inte kunnat ana att SD skulle få ett så stort stöd. Herregud! Och jag är glad att MP får fina siffror.
Mitt favoritparti är en kanske en utopi, men består av en fin mix av M och MP.

Valvaka söker maka. Eller kaka.

Åååh, det kommer bli så spännande.
Laddar med ostbågar, sociala medier, svt, tv4 och laddad telefon för eventuell samtalsterapi.
(Har även en skämskudde att tillgå.)


Finaste killen i hela... soffan

 


Rösta!

Idag har vi haft sovmorgon, solsken och superduperfrukost.
Och så har vi röstat.
En riktig Hunk röstar i kavaj:

Och vad röstade jag (och den finklädde Hunken) på?


 

Det fina med demokrati är att man får rösta på vad man vill och det som passar bäst och med vilken motivering man vill. Dix kommer säkert rösta på miljöpartiet eftersom hon gillar paraplyet. Och det är okey. Jag dömer ingen, så länge man kan motivera sitt val (gäller även pizza, hårfärg, utbildning och dylikt).


Min motivering:

Jag kommer att rösta på Moderaterna, igen.
Mycket eftersom jag verkligen, verkligen vill jobba – och vill att det ska löna sig att jobba (jag har haft flera fuskare och långtidsarbetslösa i den yttre bekantskapskretsen, och det har varit en fröjd att se hur de fick en spark i arslet och hopp i blicken och en anledning att gå upp på morgonen) och för att jag tror att det är rätt parti (eller färg) att ta Sverige framåt och vidare efter finanskrisen.
Jag tycker heller inte att Mona Sahlin är rätt ledare och/eller representant för Sverige, om Anna Lind hade funnits kvar hade jag kanske övervägt att tänka annorlunda.


Och så tycker jag om herr Rådström, så jag kompisröstar på honom. Han har en skön dialekt, ett sinne humor och en skitful beige volvo 245 som jag har fått lifta med. = Bra kille!


Mer zombieslakt, tack!

Saker vi gillar:
- 3D alltså. Vilken grej! Blev visserligen åksjuk inom loppet av tre minuter. Men sen så..!
- Hjältinnor. Det gillar vi väldigt mycket. Alice och Claire. Vad har Batman och Robin att komma med nu liksom?
- Fightingscener. Mums!
- Brillorna. Incredibly sexy! Särskilt sexy är det att ha brillor på brillor, förstår ni. Jag och Dix, också incredibly sexy:

Saker vi inte gillar lika mycket:
- Hade höga förväntningar på zombieslakt, fick dem inte riktigt uppfyllda. Hoppas på massförstörelse i nästa film (för det blir en nästa).
- Popcornfyllda biosalonger som så uppenbart inte är städade på länge.
- Slutet. För man ba: Va!? Slut? Nu?!

 


Prepare


Ikväll ska vi på bio. Jag, Hunken, Dix, Tommy, Anders och Anders kompis.
Vi ska se Resident Evil: Afterlife. I 3D.

Jag laddar med att
- se tvåan, eftersom ettan och trean är skitbra och jag knappt minns vad som hände i tvåan
- smörja in mina mungipor så att de inte spricker när jag gallskriker
- googla hur man dödar en zombie på enklast möjliga sätt (förslag: hugg i huvudet med yxa)
- föräkra mig om att om/när min gräns för skräck är nådd är det bara att ta av 3D-brillorna, sätta i öronpropparna, krypa ner bakom/under Hunken och upprepa "bara på låtsas bara på låtsas bara på låtsas bara på låtsas"

Svorsk söker torsk

Brolle behöver bo:

Mr Brown

Jag och Billy lyssnar på regnet från horisontellt läge i soffan och tröstar oss med ett mysigt fleecetäcke från Hööks. Snyggt som bara den, och just nu kostar det bara 76 kronor.

Köp!


Hundstund att minnas

Morgonpromenad med Billy.
Vi har gått 100 meter, kissat på hörnet, busken, lyktstolpen och trädet.
Plötsligt börjar det ösrega, utan förvarning förvandlas himlen till en dusch.

Billy tvärstannar. Han tittar på mig under en lång sekund.
Sen vänder han och springer hem. Nej, han springer inte. Han rusar som en sprinter på upploppsträckan.
Han hatar regn. Särskilt överraskningsregn.
Snabbt in, snabbare än någonsin upp för trapporna, snabbt en varv i lägenheten, snabbt ett rus i soffan.

Nu ligger han i soffan, under filten, mot mitt lår och sover.
Fortfarande lite våt i pälsen, fortfarande lite sur.



I'm not there

Jag befinner mig i något slags icketillstånd just nu, och jag tror att det kommer att vara så i några dagar.
Kanske veckor.
Kanske månader.
Kanske i flera år.

Ibland känns det som att jag väger flera ton av klumpen i magen.
Och bröstet.
Och halsen.



About yesterday...

Jag och Billy ligger fortfarande i sängen.
Det är skönt att vila.

Igår hade jag min stora gråtardag över all skit i livet.
Jag låg i soffan och hade ont i tandköttet efter tandläkarens karvande, tänkte på Norpan och livet och döden, tänkte på hur dum hon på banken hade varit som inte beställde ett visakort till mig direkt, tänkte på pengar jag inte har och hur dumt det är att choklad är så jävla gott och att det regnar ute.

Så jag låg där och grinade och tänkte och grinade ännu mer.

Nu har jag gråtbaksmälla och behöver duscha.

Får man äta glass till frukost då?

Har varit hos tandläkaren och blivit bedövad, berövad och bedrövad.

Gråt!

Facebook für alles!

Efter en promenad med Ann och Izaac (den andra dvärgpinschern i mitt ghetto) kom jag på en förträfflig idé om en helt förträfflig facebookgrupp.

Dvärgpinscher?
I Värmland?
På facebook?

Jodå.
Klicka på bilden:

 

 


Little Chance ♥

 

 

Carro har lagt upp några bilder från dagens fotosession.
Jag är väldigt glad över att jag kan omge mig med så otroligt fina vänner när livet känns hårt och jobbigt. Ni som ställer upp och som ringer och pratar och som frågar hur det egentligen är, det är ni som är de bästa vännerna som finns. ♥

Kompis?

På fredag kan man se Resident Evil - Afterlife i Karlstad, i 3D.
Och jag äskar Resident Evil..!

Men 3D liksom?
Zombiekrig i 3D liksom?

I biosalongen kan ALLA höra mig skrika...

 


Förberedelser och frukost

Om ungefär två timmar kommer Carro och kameran.
Hon ska fota porträtt på mig och Norpan.

Jag har haft Norpan i nästan hela hennes liv och har massor, massor och mängder av bilder på henne - men väldigt få bilder av henne och mig tillsammans.


Men först; frukost, dusch och en Billypromenad.

Amazing friends

Hunken lyckades slita sig ur soffans järngrepp alldeles samtidigt som Dix ringde och var hungrig. Efter att ha ägnat löjligt mycket tid åt att 1) komma fram till var ätandet skulle ske och 2) stressa mig under påklädnings- och sminkprocessen åkte vi in till stan.
Och sen åt vi!

Och nu har vi kommit hem och känner oss tjocka och sitter än en gång i soffan, och så pratar vi om hur fina vänner vi har, och hur fina vänner vi är och att livet är så himla bra.

Woody

Hästpromenad med inslag av höst, eller höstpromenad med inslag av häst?
Oavsett vad, så är det vad jag och Billy har gjort idag. Vi träffade en kopparorm, trettio hästar och två ekorrar, Billys första ekorrar någonsin. De ville inte hälsa.

Nu ligger hela familjen H i soffan. Formel 1 på tv är ett fint sömnmedel, minsann. Hunken är segare än segast och Billy morrar i sömnen, själv börjar jag bli rastlös.


Be funky?

Lilla Gumman tipsade om befunky. Det kanske vore något för någon?

Knästrumpor alltså, vilken grej!


På den här bilden finns alla mina favoritplagg samlade;

Mina röda mockastövletter (är inne på sin tredje eller fjärde säsong och i stort behov av vård), min varma GAP-tröja som jag köpte i New York, leggins (världens bästa plagg!), min svarta farfarströja, långt linne och ett par finfina knästrumpor.

Och så Billy då, världens i särklass bästa accessoar. ;)


Pennybridge

Jag har ätit havregrynsgröt tilll frukost, och jag känner mig supernordisk och stark som en viking varje gång jag har gjort det.
Duktig tjej.

Nu väntar duschen, och sen väntar bilens vänstra framdäck på luft och sen väntar Örebro med familj. Rykten har nått mitt kungliga öra, min bror ska tydligen befinna sig på svensk mark. Och jag är i Örebro oförskämt sällan, så jag tänkte ta med mig Hunken och hunden och umgås med min familj.

Glömde posta viktig bild

Från förra veckan:

Prima liv, fina greker


Thank you, thank you very much

Ägnar min lediga fredag åt att göra tackkort.
Har gjort fem stycken nu och är redan trött på det. Och då har jag inte ens skrivit några hälsningar än... Det känns som att Hunken kommer mycket lindrigt undan.

Jag ska minsann tänka ut en uppgift till honom.
Men först: Pussycat Dolls (bra bakgrundmusik!) och minst fem tackkort till.

På Billyfronten:

Billy och Eddie, busarnas busar

Jag hade planerat in några utställningar under hösten, men september kommer vara årets skitmånad för mitt psyke. Jag finner varken ork eller sinnesro att avsätta för sånt här just nu.
Istället lindar vi in oss i filten och myser och blickar framåt. I slutet av oktober åker vi till Örebro, och i slutet av november är det Arvika.
Efter det får vi se hur stor Billy är, och om det är någon idé att prova några officiella utställningar eller om vi ska bli bäst på något annat i stället.

Just nu längtar jag efter höstlövsfärger, jag tror att Billy kommer göra sig jäkligt bra på bild med en sån färgskala...

Livet

Jag har gråtit idag.
En oregelbunden gråt som kommer och går som den vill.

Det blir så när man plötsligt bär på sorg.
Och när man vet att någon man älskar kommer att försvinna, sluta andas och aldrig mer komma tillbaka.


En liten, liten tröst är att samma någon inte kommer att begränsas av varken fysikens lagar eller gamla sår längre. Det är inte den enda tröst jag behöver, men det gör att det känns lite enklare för den som tar beslutet.


Och det är jag som tar det beslutet.

 


Plåster!

Norpan skulle till veterinären - jag fick vård.
Min häst tyckte nämligen att det var lite för lite action, så hon siktade väl, slängde med huvudet och jag fick hennes tand i min panna.
Det gjorde helt vansinnigt ont, och jag lyckades bita ihop i ungefär fyra sekunder innan jag sa "Jäääävlar vad ont det gör!" och började grina.
Dix satte mig på en stol och veterinären hämtade en kylklamp som jag fick pressa mot pannan i ungefär en kvart (tills jag inte kände någonting. Alls.) och fick konstiga blickar från alla möjliga håll.

Man tackar!

Denna pärs!

Dags för passfoto.
Har sminkat mig i 25 minuter.


Dagens outfit

Lite för fina skor för tillfället
Prickiga strumpor
Genomskinliga leggins
Jacka från Svenska Ridsportförbundet
Tusen miljoner myggor som bits

Crazy/Beautiful

Finaste Norpan i hela världen har hamnat framför kameran idag.
Solen sken och kossorna solade och hästen smet och hoppade i årets största lerpöl efter att vi hade ägnat en timme åt att borsta och reda ut svansen.

Men det gör ingenting alls, för man blir så himla glad av de här bilderna:

I morgon ska vi till veterinären och se om det går att laga punkan.

 


Starkt jobbat!

Nu har jag fått min efternamn.
Tack tack.

Det tog inte ens en minut för henne att ändra det, när det väl kom till kritan.
Tack tack.

I morgon ska jag beställa ett nytt pass.
Snälla jesusbarnet, busken som brann och den heliga åsnan - giv mig en snyggdag.
Tack på förhand.

Höjden av skit #2

Det kostar 2000 spänn att få en ny fjärrdosa.
GRÅT!

Höjden av skit

Jag och Dix åkte ut till Norpan för att ge hästen kärlek och en frisyr inför klinikbesöket i morgon.
I gengäld smet hästen, och jag tappade bilnycklarna någonstans på Värmlands troligtvis största åker.

Grät lite, fick skjuts hem och har precis tagit mig in och ut ur duschen på rekordtid.
Nu ska vi försöka hinna med ungefär 1000 saker på fyra timmar, bland annat att serva Dix bil, beställa en larmdosa till mina extranycklar, rida minst en häst, få tag på Skatteverket (ringde deras växel och grät medan jag letade efter bilnyckeln, de har säkert utfärdat en varning för mig vid det här laget, utrymmer lokalen och skriker KOD RÖD! KOD RÖD! när jag ringer) och se ett flottrace.

Dagens äckel


Satt vid köksbordet och lunchade med fint sällskap (nåja).
Dix säger "Men! Jag tror att du har fästning bröstet, Lisa..!"
Jag tittar ner, får syn på något med helt sjukt många ben och ger ifrån mig ett ångestvrål. Börjar nästan gråta av panik i samma veva som Dix släpar in mig på badrummet och drar bort det lilla äcklet.

Ryser av bara tanken på mitt besudlade bröst.

Jävla Janson

För ett stilla krig mot Skatteverket idag.
Har ringt dit, blivit hänvisad till Växjö och får reda på att jag tydligen har en handläggare i Norrköping, som troligtvis inte har gjort sitt jobb.

Jag är nämligen registerad som gift, men inte i mitt nya efternamn. Något som i vanliga fall sker samtidigt. Och som borde ha skett för ett bra tag sen. (Lägg till stressen att när det nya namnet väl kommer ska jag få skaffa körkort och nytt pass och nytt visakort innan vi åker till Barcelona. 21 dagar kvar.)
"Har du skickat in en namnändringsblankett?"
JA, FÖR TYP TUSEN ÅR SEDAN!
"Mhmm... Jag får öppna ett annat program här..."
Och så fortsätter det tills Växjö kan konstatera att något inte har gått rätt till.
Man tackar.
Klart det ska krångla lite.



Nu har Växjö ringt upp mig, och jag har fått ett nytt telefonnumer, till en ny person.
Och det är troligtvis den här personen som inte har gjort sitt jobb.


Laddar upp med en arg och krigisk dans här.



Lisa ringer kl 13.23 och får höra:

Anknytning 61578 kommer åter klockan 13.55
Lisa ringer klockan 13.57 och får höra:
Anknytning 61578 är på möte och kommer åter klockan 15.00
Då talar Lisa in ett meddelande där jag säger att jag ringer klockan 15 och att jag vill prata med 61578 innan hon går hem idag.
Lisa ringer klockan 14.59 och får höra:
Ankntning 61578 kommer åter i morgon klockan 12.15
Lisa får ett nervöst sammanbrott och ringer växeln och undrar hur de motiverar varför deras anställda inte är det minsta kontaktbara. Växeln skickar ett mail till 61578 med mitt namn och nummer och en uppmaning om att ringa mig.

Jag sätter en tia på att det inte kommer ske.
Och jag hoppas innerligt att anknytning 61578 är serviceinriktad, tillmötesgående och jävligt trevlig i morgon när jag ringer.


Dessutom vet jag att eld + alkohol (= eld + vatten) = molotov cocktail. Tack för det, Alchemy.

HAHHAHAHA!

"Dä ä räjnbåw - tvärbög!"

Dör lite här.
Ser på Lite sällskap och flyttar från Värmland ASAP.

Har träningsvärk i armarna idag.
Det kan tänkas att det har påverkat bloggen litegrann.

Ses i morn liksom.

btw

Soffbordet är totally fab.

(Hunken är också rätt fab, som har så prima smak för inredning.)

 


Dagens tips


Tjejer i allmänhet. Vilken grej!
I flera månader har jag följt och roats och skrattat högt.

Ett smakprov kanske?
Jorå!

Tjejer i allmänhet använder bikiniunderdelen som trosor. På så sätt kan man bada istället för att tvätta och semestern blir så mycket mera avslappnande.

Tjejer i allmänhet åt upp brownien som låg i lunchrumskylen, fast den var tydligt märkt "Susannes kaka :)". Folk som använder smilies när de skriver med en vanlig penna förtjänar inget fredagsfika.

Tjejer i allmänhet
hatar sitt fula ex. ÄLSKAR att han är ett fan på facebook. Hörrudu XXX, hörde att du fått vårtor på kuken. GISSA VART DOM KOM IFRÅN

Tjejer i allmänhet
hatar killar som säger: "Det är okej. Jag har läst genus" ang porr eller august strindberg eller tjejer med håriga ben. Eller om vad som helst.

Tjejer i allmänhet fiser i badet. Gillar när det bubblar.

Tjejer i allmänhet
har fått tre parkeringsböter på 2 månader. Har inte betalat, kommer inte att betala. Ni kommer aldrig ta oss era jävlar.

Tjejer i allmänhet är helt uppfyllda av sin egen förträfflighet. Har inget som helst behov av självdistans.



HAHAHAHAHAHA!

Alchemy

Åh himmel, vilket beroende jag brottas med.
Jag har laddat ner Alchemy till min (fantastiska, underbara, fina, bästa) mobiltelefon.

Med hjälp av de fyra elementen vatten, luft, jord och eld ska man skapa andra saker. Bland mina hittills roligaste skapelser finns vodka, vulkan, glödlampa, bakterie, krut och liv - och då har jag bara kommit på 36 av 300 möjliga (!).

Jag har hört rykten om att man ska kunna skapa flygplan, Yoshi, vampyrer, drakar, Coca-Cola, blod, pandor och så vidare i typ oändlighet.

Förståååå min lycka!

Just another sunday


"Älskling! När är maten klar..?"
"Jag vet inte riktigt, det dröjer nog en stund till."
"Bra! Jag åker och köper ett soffbord!"



Och så åkte han.

Denna eviga

...svettlukt.

Idag har jag och Dix åkt till Gräsmark på äventyr.
Jag har haft lite psykisk träning med Petra och lite fysisk träning med Ljubbe, hennes islandshäst.

Ljubbe har även haft lite fysisk träning med mig. Jag känner redan träningsvärken komma krypande efter vår brottningsmatch, men det är det lätt värt...!

Nu: Duscha.
Sen: Städa bilen. Den ska på service i morgon. Jag är ungefär lika uppspelt som en mamma vars bebis ska in och vaccineras, mätas och vägas.

Friends

Ikväll har vi haft fint sällskap i soffan hemma hos oss.
Vi har pratat och skrattat och gråtit och ätit helt vansinniga mängder chips.

Nu är det bara jag och Hunken kvar.
Och Billy, såklart.
Och nu går vi och lägger oss.
Banne mig.

Moments

Det finns stunder som gör mig bombsäker på att Hunken och jag kommer att leva lyckliga i alla våra dagar.
Som när vi är sådär läskigt telepatiska över pannkakor, till exempel.

Nu har vi årets pannkaksfest här. ♥
Hunken äter pannkakor med pinneglass på, och på mina är det Mrs Darlington's legendary lemon curd. Gött! Fest!

Fredagsmys

Jag somnade i soffan förut.
Vaknade av någon drog mig i håret.

Billy hade nämligen trasslat in ett kladdigt tuggben i mitt hår och höll som bäst på att rädda det. (Men det kan ha varit tvärt om också - mitt hår som trasslat in sig i tuggbenet. But still.) Fin hund, det där.

Sen hoppade vi lite i sängen, brottades lite i hallen, kissade lite i regnet och hämtad fyra små kinesrätter inne i stan.
Inga fel här inte.

 


Men okey, älskling!

Hunken har lämnat vårt kärleksnäste. Trots hintar om och planer på deluxhångel och finmiddag på restaurang.
Jag har nämligen blivit brädad av ett ekolod.
Yes, ni läste rätt.
Ett ekolod.
Att ha när man fiskar.

Först blev jag vansinnig. Jag var nära att få ett utbrott som troligtivs hade stängt flygtrafiken några dagar framöver. Men sen kom jag på att jag kan faktiskt förstå att han är lite uppspelt över ekolodet. Det är troligens hans sista chans att över huvud taget få en fisk. Inte ens den svindyra proffsfiskeväskan eller de nya dyra dragen har gett någon fiskelycka.

Det är en oerhörd tur att vi inte lever på stenåldern. Då hade vi fått överleva vintern på de blåbär, bark och rötter som jag samlat ihop.

Waddap?

Bebisfeber på www.lisasfanclub.se

 


Men åh!!

Dagens hittills största bedrift:
Att gå 4 kilometer med stavar och hund - och med byxorna bak och fram.

Vågade inte riktigt klä av mig på motionsspåret, och har efter promenaden varit så hutlöst superlat att jag inte har ändrat det än.
Nu ska jag ägna mig åt att redigera bilder från förmiddagens uppdrag: Leo.

Nämen!?

Dagens överraskning:




Och då blir man tydligen såhär glad:


Klara! Färdiga! Zzzzz...

Sådär.
Tre kursstarter på två dagar är avklarade.
Än så länge har jag inte fått en chans att bli förvirrad, men jag litar på att jag får massor av tillfällen för sånt de närmaste veckorna.
Idag startade vampyrkursen.
Det blir fint, skulle jag tro. Två timmar varannan veckan ska vi träffas och ha diskussioner av seminariekaraktär. Prima liv, fina greker.

Alla kurser jag ska gå den här terminen är ganska nördiga. Något av spetskompetenskurser skulle man kunna påstå.
Vampyrkursen är den helt klart nördigaste kursen, en del av "klassen" är den nördigaste skara entuasiaster jag någon skådat - alla kategorier.
Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om de bjuder med mig på vampyrlajv på Draculas dödsdag för att hedra hans minne, springer runt i mantel och löständer mellan skymning och gryning eller undviker vitlök i alla former som ett rent statement.


Zipper shoes

Min syster fick två par skor av mig idag.
Jag har haft dem i över ett år, men aldrig använt dem. Hon blev jätteglad.
Jag med.
Hunken har nämligen någon slags allergi mot skor.
Det innebär bland annat att jag inte får köpa skor om jag inte gör av med skor. Och helst ska antalet enbart minska.

Så minus två par skor, betyder plats för ett par nya.
Och så hittade jag de här på rean.
Och att lämna dem åt någon annan är ju vansinne, det förstår ju vem som helst.
Svarta skinnpumps med lagom hög (låg) klack och som är sköna att gå i redan från början är svåra att finna, och de senaste har jag verkligen slitit ut.
Och se så fina de är: