Saker att förundras över:

Hur i hela friden lyckas Billy gång på gång med konststycket att stoppa in sina (men oftast Ivans) leksaker så långt in under soffan att man behöver använda en tumstock för att få ut dem?

Min arm is not enough.
Jag förstår inte hur. Han måste verkligen se det som en sport.

Och så tar man fram dem, han blir överlycklig och springer ett ärevarv i vardagsrummet. Och så stoppar han in dem tillbaks under soffan.
Sen ligger han där som en pannkaka och pratar med/skäller på dem tills jag inte orkar höra mer. Och så tar jag fram dem, han blir överlycklig och springer ett ärevarv i vardagsrummet. Och så stoppar han in dem tillbaks under soffan...